Värme [19063] Jag har en fråga som gäller förbränning. Vid förbränningsprocesser blir ju slutresultatet ofta att det bildas koldioxidmolekyler tillsammans med andra rökgaser. Koldioxidmolekylerna kommer ju då att fara omkring i rummet med en viss hastighet på det sätt som gasformiga partiklar brukar göra. Min fråga blir nu: Gäller F=m∙a även för nybildade koldioxidmolekyler? Om så är fallet, hur gick det till när koldioxidmolekylen accelererades upp till den hastighet som den har? Fanns det något som koldioxidmolekylen kunde ta spjärn emot eller hur lyckades den få upp sin hastighet? Att det i samband med förbränningsprocessen på något mystiskt sätt skedde en energiomvandling från kemiskt bunden energi till värmeenergi är jag beredd att acceptera utan närmare frågor. Min fråga gäller således endast frågan om hur koldioxidmolkylen kunde få upp farten och möjligen också varför den for iväg i en viss riktning. Hälsningar,
Ulf B
Svar: Värme är molekyler som rör sig. Molekylerna kolliderar ständigt och ändrar slumpmässigt energi. Om energi utvecklas fördelas denna på molekylerna på ett statistiskt sätt enligt den s.k. Maxwell–Boltzmannfördelningen: Ett massivt fysikaliskt systems temperatur är resultatet av rörelser hos de molekyler och atomer, som utgör systemet. Dessa partiklar har olika hastigheter och en enskild partikels hastighet ändras fortlöpande till följd av kollisioner med andra partiklar. Fraktionen av ett stort antal partiklar inom ett visst hastighetsområde är dock nästan konstant. Maxwellfördelningen av hastigheter specificerar denna fraktion för godtyckligt hastighetsområde, som funktion av systemets temperatur. Se Maxwell–Boltzmannfördelning . Nedanstående figur visar hastighetsfördelningen vid rumstemperatur för några ädelgaser. Lägg märke till att ju lättare molekyl desto högre är medelhastigheten, eftersom termisk jämvikt innebär att medelvärdet av rörelseenergin mv2/2 för olika gaser skall vara densamma. Se även fråga 14540 . Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.