Svar:
Lågenergilampor (lysrörslampor) är små lysrör och fungerar på samma sätt som dessa: med hög spänning i en gas åstadkoms en urladdning varvid ljus utsänds. Gasen innehåller kvicksilver, och primärt är det kvicksilvers blå/UV linjer som ger ljus. UV-ljuset exciterar atomer i det fluorescerande pulver som är anbragt på glasrörets insida. När den exciterade atomen deexciteras avges synligt ljus av längre våglängd. Glaskvaliteten i röret förhindrar UV-läckage. Se vidare Lysrörslampa .

Färgtemperaturer över 5000 K brukar benämnas kalla färger (blåvitt, ej att förväxla med IFK Göteborg) medan lägre färgtemperaturer (2700–3000 K) kallas varma färger (gulvitt till rött).

Dessa beteckningar är emellertid förvillande eftersom 5000 K onekligen är varmare än 3000 K. Enligt Wiens förskjutningslag (se fråga 12397 ) förskjuts maximum för temperaturstrålning (se fråga 176 ) mot kortare våglängd (blått) när temperaturen ökar. Men den etablerade konventionen är ändå att kalla kortvågigt, blått ljus för kallt ljus. Se vidare Färgtemperatur .

Nedanstående figur visar spektrum (svart yta) från en glödlampa med temperaturen 2800 K (vänster) och en lågenergilampa (höger). Lägg märke till att maximum för fördelningen för glödlampan ligger i infrarött vilket är utanför det synliga området. Lägg även märke till kvicksilverlinjerna lysrörslampans spektrum och att fördelningen är mer förskjuten mot blått.

Länk 1 innehåller tester av lågenergilampor. Länk 2 är produktinformation om en lågenergilampa som påstås dels ha ett varmt spektrum och dels startar upp snabbt. Hur detta åstadkoms är en affärshemlighet, men spektrum kan säkert modifieras genom att välja ett lämpligt fluorescerande material.

Se fråga 723 för mer om olika ljuskällor.

Nyckelord: lågenergilampa [13];

1 http://www.icakuriren.se/Test-Rad/Tester/Test---Lagenergilampor/
2 http://www.osram.se/osram_se/Konsument/Hembelysning/Lgenergilampor/Nya_unika_produktegenskaper/index.html