Blandat [17563] Ursprunglig fråga: Svar: Vi behöver även ett så kallat fasdiagram som är en plot med temperatur på x-axeln och tryck på y-axeln där man markerar ämnets aggregationstillstånd (gas, vätska eller fast form) i diagrammet. I fråga 12715 Låt oss som ett exempel utgå från is med temperaturen -10oC och atmosfärstryck. Om vi ökar trycket långsamt och håller temperaturen konstant, så kommer isen att smälta vid trycket 113 Mpa (c:a 1100 atmosfärer) och sedan återgå till is vid 443 MPa (c:a 4400 atmosfärer). Låt oss anta att vårt prov har en yta på 1 cm2 = 0.0001 m2. Trycket 113 MPa [MN/m2] motsvarar då kraften 0.0001*113*106 = 11300 N. Detta är en kraft på 11300/g = ungefär 1000 kg. Vi behöver alltså åstadkomma en kraft motsvarande ett ton för att smälta isen. Om isens temperatur är högre erfordras naturligvis mycket mindre kraft, för temperaturen -1oC fordras en kraft motsvarande 100 kg. Den klassiska förklaringen till varför is är halkigt är alltså inte korrekt: trycket från skridskoskenan är knappast tillräckligt för att smälta lite is och ge ett halkigt ytskikt av vattenmolekyler. Se länk 1 och 2 för alternativa förklaringar. Observera att isen har olika struktur i olika områden. Stukturen i Ih är den normala som tar c:a 10% mer plats än vatten. I området V har isen en annan struktur och betydligt högre densitet. Observera att axeln med densitet till höger avser flytande vatten. Nyckelord: fasdiagram [7]; vatten/is [45]; 1 http://www.nytimes.com/2006/02/21/science/21ice.html?_r=1 Frågelådan innehåller 7544 frågor med svar. ***
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.