Svar:
Catharina! Låt oss börja med ett par definitioner:

Gula fläcken är ett område i näthinnan där synreceptorerna sitter som tätast. Det är den del av synfältet där man ser skarpast.

Fokus, brännpunkt eller fokalpunkt för en konvex (positiv) lins är den punkt där ljusstrålar konvergerar (går samman) när linsen riktas rakt mot en oändligt avlägsen ljuskälla. Ordet brännpunkt, liksom fokus (latinskt ord för härd), kommer av att den avlägsna ljuskällan Solen åstadkommer en brännande punkt just här.

Föremålet avbildas på näthinnan (av vilken gula fäcken är en del) av en enkel positiv lins. Bilden blir då upp-och-nervänd, se fråga 14748 .

Om föremålet ligger oändligt långt borta har man ett knippe med parallella strålar, se nedanstående figur. De blå strålarna kommer från en punkt på optiska axeln (N, linsens symmetriaxel) och bryts till fokus-punkten F'. Det svarta knippet kommer däremot från en punkt vid sidan av den optiska axeln, och bryts samman i en punkt i fokalplanet. Den fokuserade bilden för oändligt avstånd ligger alltså i ett plan som kallas fokalplan.

Om föremålet S i stället ligger närmre linsen, så kommer den fokuserade bilden att hamna utanför fokus i punkten F. I ett teleskop skulle man förskjuta okularet fram och tillbaka längs den optiska axeln tills man ser en skarp bild. För ögat är det emellertid lite annorlunda eftersom man inte kan ändra avståndet mellan linsen och näthinnan. I stället justeras linsens styrka så att det föremål man vill titta på är skarpt på näthinnan.

Jag tror att ditt problem är en alltför generell användning av begreppet fokus, se kommentaren i Fokus_(optik)#En_annan_betydelse_av_fokus . Fokus och fokalplan är fixa och väldefinierade för en lins med konstant styrka. Ett föremål närmare linsen "fokuseras" i ett plan man bör kalla bildplan, inte fokus eller fokalplan.

Se även fråga 7834 .

Nyckelord: ögat [18]; #ljus [63];

1 http://user.tninet.se/~bxf528q/eye/eyefakt2.html