Svar:
Alicia! Med röda stjärnor menar du antagligen gamla stjärnor, dvs population II. Unga stjärnor (som innehåller mycket "metaller" [dvs ämnen tynge är helium]) hör till population I.

Gamla stjärnor är typiskt jämt utspridda i galaxerna i mer eller mindre tillplattade ellipsoider, se nedanstående figur från Wikimedia Commons (Metallicity ). De utgör även majoriteten av stjärnorna i klotformiga stjärnhopar (Globular_cluster ).

Fördelningen avviker radikalt från fördelningen av population I stjärnor som typist finns i den platta skivan i spiralarmar som innehåller den gas de bildats av. Population II stjärnor har en jämn, symmetrisk fördelning som uppkommer genom att stjärnorna växelverkar med varandra och får en fördelning grundad på statistikens lagar.

Hur de klotformiga stjärnhoparna (som finns både i elliptiska och spiralgalaxer) uppkommit är inte helt känt, men det är antagligen en process som har att göra med själva galaxbildningen.

Troligen är frågan besläktad med den (åtminstone skenbara?) avsaknaden av ett större antal dvärggalaxer som satelliter kring större galaxer, vilka "borde" funnits i mycket större antal om teorierna om galaxbildning initierad av gravitationella kondensationer av kall mörk materia är korrekta.

Rimligen måste klotformiga hopar ha bildats ur lokala koncentrationer av gas mm som hamnat något utanför huvudgalaxen. Dock har man (ganska nyligen) kommit på att det i vissa klotformiga stjärnhopar förekommit massiv stjärnbildning vid klart skilda tillfällen. Om detta beror på att dagens hopar utvecklats genom sammanslagning av olika mindre hopar (med skild historia) eller om det verkligen förekommer olika stjärnbildningsepisoder i samma hop är en öppen fråga.

Tack Dainis D från Lund Observatory för värdefull input till svaret!

Nyckelord: galax [28];