Svar:
Det var en knepig fråga, och vi är inte alldeles säkra på, att svaret är rätt. Vi tänker oss en molnfri himmel. Den är ju blå. Det beror på att solljuset sprids mot luftmolekyler, så kallad Rayleigh-spridning. Den är kraftigt våglängdsberoende. Sannolikheten för spridning är proportionell mot 1/(ljusvåglängden)⁴. Det innebär, att blått ljus sprids 10 gånger effektivare än rött. Det spridda ljuset är linjärpolariserat.

  I en mycket tjock atmosfär kan det blå ljuset spridas flera gånger. Då ökar chansen att det läcker ut i rymden, och då kanske vi får överskott på rött ljus. Kanske himlen är rosa.

En mycket klar dag kan man göra intressanta observationer strax efter solnedgången. Det ska inte bara vara klart här, utan också tusen kilometer västerut. När solen är ett par grader under horisonten, lyser den fortfarande på de övre delarna av atmosfären. Det kan man se när ett flygplan passerar på hög höjd. Det solljuset har gått genom kanske 50 - 100 gånger så mycket luft som på dagen. Tittar man bort åt öster, ser man en mörkblå himmel stiga upp. Men hitom det området är det ett diffust rosa band. Är det kanske Rayleigh-spridning av rött ljus? När inget blått ljus är kvar.

Testa denna teori: Låna ett polarisationsfilter och undersök om det rosa ljuset är polariserat. Är svaret ja, är det ett gott tecken på, att det är Rayleigh-spridning av rött ljus. Vi vet inte svaret, vi ska själva kolla!

Om snön: Eftersom snö är vit, får den samma färg som ljuset som lyser på den.
/ KS

Se även fråga 179

Nyckelord: blå himmel [12];