Svar:
Det finns en grundläggande princip som säger, att naturen strävar mot det tillstånd som har den lästa energin. Det elektriska fältet omkring en laddning innehåller energi. Har vi två lika stora laddningar med samma tecken på stort avstånd, kan vi säga att energin är 1+1=2. För vi nu samman laddningarna till samma punkt, kan man räkna ut att energin blir 2²=4. De två lika laddningarna strävar alltså bort från varandra. Har de två laddningarna olika tecken och befinner sig i samma punkt, kommer de elektriska fälten ta ut varandra, och energin blir 0. Är de på långt avstånd, blir energin 1+1=2. Laddningar med olika tecken dras alltså mot varandra för att uppnå det lägsta tillståndet. I detta resonemang har vi inte tagit hänsyn till kvantmekaniska fenomen.

Fråga: Vart tar energin vägen när vi för ihop laddningar med olika tecken?

Ordet "elektricitet" kommer av det grekiska ordet för bärnsten: elektron. Redan de gamla grekerna visste att om man gnider en bärnsten mot tyg, drar den till sig dammtussar och annat. Tidigt var man också klar över, att det finns två olika elektriska laddningar, som vi betecknar + och -. + + och - - stöter bort varandra, + - dras mot varandra. Det är inte alls givet att antalet laddningar ska vara två. I teorin för kärnkrafterna behövs 6 laddningar (3 färgladdningar och deras antiladdningar).

Elektronen dras mot protonen just därför att de har laddning - och +.

Visst kan en elektron krocka med en proton. Vad som händer då är helt beroende av elektronens hastighet (eller energi). Vid låg energi kommer elektronen fångas in, och vi får en neutral väteatom. Vid höga energier kan annat inträffa. Vi kan få produktion av nya partiklar, t. ex. pioner. Vid de allra högsta energierna använder man elektronen som en slags sond för att undersöka protonens inre struktur.

Till sist, dessa saker har inte mycket med kärnkraft att göra. Där handlar det om klyvning av tunga kärnor. I svaret till frågan nedan, hittar du en del länkar till organisationer, som har med kärnkraft att göra.
/KS

Se även fråga 330