Detta fenomenet uppsår endast om man har hela järnkärnor; om man placerar ett flertal små brickor utslagna i valsad plåt, med samma bredd som en hel järnkärna, mellan magneterna uppstår det ingen attraktion. Varför?

Ett annat fenom jag undrat över är magnetfältet utformning. Om man placerar järn mellan två motriktade järnkärnor så leds magnetfältet radialt ut ur järnkärnan, dvs magnetfälet pressas ur järnet i en båge för att återvända in i sydpolen. Varför?
/Christian N, Katedralskolan, Lund

Svar:
I ferromagnetiska material finns magnetiska domäner (områden). Utan yttre magnetfärlt är dessa orienterade slumpmässigt, se vänstra delen av bilden nedan (från länk 1). Om man applicerar ett magnetfält kommer domänerna att orientera sig parallellt med detta, se andra bilden. (Eventuellt är det så att domäner med "rätt" riktning växer, se länk 1.)

Med två nordpoler mot varandra får man mycket riktigt repulsion. Om man sätter in en järnbit får man nedanstående situation:

| S    N |  | s n     n s |  | N    S |
  magnet          järn         magnet     

N och de inducerade s kommer att ge attraktion. n-n i mitten ger visserligen repulsion, men järnbiten hålls samman av de normala atomära krafterna. Vi får alltså nettoattraktion.

I det andra fallet nedan med två järnbitar får man exakt samma konfiguration av nordpoler och sydpoler, men de mittersta n-n hålls nu inte ihop. Du kommer nu att få en nettorepulsion mellan de två permanentmagneterna.

| S    N |  | s n | | n s |  | N    S |
  magnet      järn    järn     magnet   

Om jag förstår sista delen av frågan rätt så frågar du varför fältet i en järnbit mellan två nordpoler "flyr" ut ur järnet. Det är för att lika fält repellerar varandra, se två motriktade nordpoler i länk 2.

Nyckelord: magnetism [52]; ferromagnetism [9];

1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/solids/ferro.html
2 http://fragelada.fysik.org/index.asp?id=2421