Blandat [13746] Svar: Allmänt kan man säga att föremåls förmåga att häfta i varandra (friktion) bland annat beror av ytornas skrovlighet. Skrovliga ytor (sandpapper mot sandpapper) har hög friktion och blanka (metall mot metall) har låg friktion. Om emellertid två metallytor är mycket jämna, så kommer atomerna så nära varandra att man kan få hög friktion. Både fast och smält smör har klibbighet - pröva med ett finger - så skillnaden ligger inte där. Skillnaden är att i fast smör kan molekylerna inte lätt röra sig i förhållande till varandra, medan dom i smält smör rör sig ganska fritt. Låt oss göra följande experiment: lägg en kall potatis på en tallrik (så vi inte kladdar!). Sätt en liten klick smör på potatisen. Du bör nu ganska lätt kunna fästa en annan kall potatis vid smörklicken. Vi konstaterar att kallt smör har klisterförmåga. Upprepa sedan försöket med varma potatisar. Vad händer? Jag tror (hoppas?) att den övre potatisen glider ner på tallriken. Smält smör är alltså ett dåligt klister. Vad som händer är att smörlagret mellan de varma potatisarna smälter, och smörmolekylerna kan röra sig i förhållande till varandra - potatisen glider ner. Det är t.o.m. så att smält smör har sämre klisterförmåga än inget smör alls. Du kan säkert ganska lätt lägga en potatis på en annan utan smör. Smält smör fungerar alltså som ett glidmedel, som hindrar potatismolekylerna att komma i kontakt (detta kallar vi friktion) så fallet kan stoppas. Nyckelord: friktion [53]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.