2. Vid radioaktivt sönderfall bildas nya grundämnen, t.ex när Uran sänder iväg en alfapartikel och blir Torium. Atomnumret minskar med 2 enheter och masstalet minskar med 4 enheter. Det måste ju även försvinna 2 elektroner för att atomen ska förbli oladdad. Hur regleras detta?

3. Hur lagras radioaktiva isotoper i kroppen? Hur länge kan en människa gå omkring och utstråla radioaktiv strålning?
/Ylva L, Svaneskolan, Lund

Svar:
1. Den tar åt sig två elektroner och blir till en helt vanlig heliumatom. Betapartikeln är, när den bromsats upp, en elektron som alla andra och hittar säkert en atom att sätta sig på.

2. Javisst, thoriumatomen är från början en negativt laddad jon. Den gör snart sig av med de två extra elektronerna. Dessa (eller några andra elektroner) kommer väl till pass när det gäller att neutralisera alfapartikeln i fråga 1.

3. Det beror på vilka du menar. Strontium lagras t.ex. i benmärgen (Sr liknar Ca), jod samlas i sköldkörteln och cesium finns till en stor del i blodet. Detta är exempel på isotoper som inte finns naturligt i kroppen. Vi har alla en hel del K-40 (kalium), så vi strålar hela tiden.

Och så en käpphäst: strålningen är inte radioaktiv, en isotop kan emellertid vara det. Strålningen kallas joniserande eftersom den har tillräcklig energi för att jonisera atomer (slita loss elektroner).

Se vidare The ABC's of Nuclear Science .
/Peter E