Svar:
Ja, även metallgasen kondenserar, och kan bilda droppar om koncentrationen av metallatomer är är hög nog och betingelserna i övrigt - tryck och temperatur - tillåter det. Droppbildning underlättas om det finns "kondensationskärnor" att tillgå, t.ex små dammpartiklar, på vilkas ytor kondensationen startar. (Det är huvudsakligen så som regn uppstår inuti moln.) Om halten av förångade metallatomer är låg, tenderar man snarare att få en tunn film av metall som kondenserar ut på kalla(re) ytor i omgivningen än (större) droppar.

Bilden nedan visar ett förenklat "fasdiagram". Med ett sådant diagram (som baseras på experimentella observationer) kan man ta reda på i vilket aggregationstillstånd (fast form, vätska eller gasform) ett ämne kommer att befinna sig i vid ett visst tryck och temperatur. Man kan se att det under vissa betingelser sker en direkt övergång mellan gas och fast form, medan det i andra fall är gynnsammast (ur energisynpunkt) att gå via en vätskefas. I den s.k. trippelpunkten kan alla tre aggregationstillstånd existera samtidigt, se Triple_point .

Nyckelord: fasdiagram [7]; trippelpunkt [2];