Blandat [11909] Svar: Kvantmekaniken lämnar i allmänhet inte exakta svar utan sannolikhetsfördelningar. Det finns alltså en inbyggd slumpmässighet. Enklast kan det uttryckas med Heisenbergs obestämdhetsrelation: DE·Dt = h / 4p ~ 10-34 Js Obestämdheten i energi gånger obestämdheten i tid är alltså 10-34 Js. Observera att detta har inte med mätfel att göra. Slumpmässigheten är ett fundamentalt fenomen i kvantmekaniken. Antag att vi behöver 1 s för att kolla upp något. Då blir obestämdheten i energi alltså 10-34 J. Det ett fantastigt litet värde. Vi har ingen chans att märka det. Antag i stället att obestämdheten i energi antar ett mänskligt värde, 1 J. Kvantmekaniken tillåter detta i högst 10-34 s, en ofattbart kort tid. Vi behöver alltså inte kvantmekaniken i vardagslivet. Vår hjärna är därför inte anpassad för kvantmekaniken. Man ska inte ha ambitionen att "begripa" kvantmekanik, det går nog inte. Här är i alla fall några fenomen där kvantmekaniken kommer in med hjälp av apparater. 1. Fotoelektriska effekten. 2. Bildförstärkare för mörkerseende. Där är bilden "grynig". Man ser de enskilda fotoelektronerna. 3. Slår man på TV'n när inte sändaren är igång, ser man vad som brukar kallas "myrornas krig". Det är ett slumpmässigt mönster som i huvudsak är brus från elektroniken. Det är kvantfenomen som ligger bakom denna slumpmässighet. Sök på slumpmässighet i denna databas. Där finns ytterligare diskussioner av dessa fenomen. Nyckelord: Heisenbergs obestämdhetsrelation [12]; Frågelådan innehåller 7624 frågor med svar. ** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
|
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar.