Söker efter graviton

 

28 frågor/svar hittade

Universum-Solen-Planeterna [474]

Fråga:
Om nu enligt Einstein, rummet kröker sig runt kroppar med stora massor. Sker då detta uteslutande åt ett håll, eller kan man tänka sig att det sker från två håll runt kroppen så att en rumslig förtätning uppkommer bakom kroppen. Om det är så att en förtätning sker (alltså ett slags överlapp av rummet, för att det kröker åt två håll, hur vet man på vilken sida denna förtätning sker av kroppen. Om det inte blir denna förtätning av rummet, alltså det bara kröker åt ett håll är då detta ett fenomen av att universum roterar? Man kan kanske jämföra med en jättevirvel av den typ som uppkommer när vatten töms ur badkaret. Gravitonstrålningen sägs ju vara den starkaste kraften i universum, som räcker från ena "änden" till den "andra" skulle inte den kunna beskrivas av en liknelse med denna virvel? Jag menar att kan gravitationskraften vara resultatet av att universum roterar runt en punkt. Frågorna är kanske lite luddiga men jag hoppas att ni förstår på ett ungefär vad jag menar.
/

Svar:
Låt oss reda ut begreppen. Krökningen kan inte vara olika åt olika håll utan den kan vara positiv eller negativ. Om krökningen är positiv så närmar sig parallella linjer varandra medan i det fallet att krökningen är negativ så avlägsnar sig parallella linjer från varandra. Jämför med kurvor på en sfär och på en sadelyta. Om hela universum roterar så skulle det märkas dels som en tröghetskraft centrifugalkraft och dels skulle rotationen "dra med sig rummet" något. Jag kan inte se att man skulle kunna få en attraktiv kraft på detta sätt.

*

Partiklar [11001]

Fråga:
I tidningar och tidskrifter ser man numera att vakuum kryllar av strålning och partiklar(?). Frågan blir då: vad menas med 'vakuum'? Kan det inte finnas ett tomt vakuum? är ett materietomt rum med fotoner i att betrakta som ett vakuum? Med gravitoner? Luras vi av brister i språket? Behöver vi nya ord för att karaktärisera olika typer av tomrum/vakuum ??
/Thomas Å, märstagymnasiet, Märsta

Svar:
Låt oss börja med vad vakuum är enligt Wikipedia (Vakuum ):

Vakuum är ett fysikaliskt uttryck för ett utrymme som inte innehåller någon materia alls. Perfekt vakuum är omöjligt att framställa men vakuum i vardaglig mening, ett kraftigt sänkt lufttryck, när trycket är mindre än en tusendel av lufttrycket, är användbart i många sammanhang, exempelvis i barometrar och katodstrålerör i TV-apparater. Ibland menar man även ett måttligt undertryck när man säger vakuum, till exempel talar man om vakuumslangar på bilmotorer och på engelska kallas dammsugare vacuum cleaner trots att varken bilmotorer eller dammsugare ens är i närheten av att åstadkomma vakuum i fysikalisk mening.

När man tittar närmare så visar det sig att vakuum är mycket mer komplicerat. Man kan enklast beskriva vad du frågar om med Heisenbergs obestämdhetsrelation, som säger att obestämdheten i tid gånger obestämdheten i energi är lika men Plancks konstant dividerad med 4 pi. Det kan formuleras som att bara vi gör det snabbt kan man låna upp energi för att hitta på nästan vad som helst.

Vakuum är inte bara tomrum utan innehåller virtuella (ej direkt observerbara) partiklar/antipartiklar, till exempel virtuella elektron-positron par. Detta kallas vakuumfluktuationer. Dessa påverkar, genom en process som kallas vakuumpolarisation, hur elektriskt laddade partiklar uppför sig, se fråga 18673 .

En neutron sönderfaller med betasönderfall till en proton. I det sönderfallet frigörs 0.8 energienheter, men för att genomföra processen behövs 80000 energienheter. Det är svårt, men det går att fixa. Allt måste betalas tillbaka.

Alltså, ju kortare tidsskala vi betraktar vakuum med, desto våldsammare fluktuerar det. Läs gärna Ett utsökt universum av Brian Greene. Där diskuteras detta utförligt och där finns bra bilder. Se också Vacuum#Quantum_mechanics .

Nej, vakuum är vakuum även med kvantfluktuationer (se signifikansen av dessa i fråga 11987 ). Vakuum har alltså t.ex. ingen temperatur eftersom temperatur är rörelse hos reella partiklar.
/KS/lpe

Se även fråga 11987

Nyckelord: vakuum [9]; Heisenbergs obestämdhetsrelation [12];

*

Partiklar [518]

Fråga:
Har förstått att det finns olika förmedlarpartiklar (fotoner,gravitoner etc). Som jag har fattat det är fotonen (liksom de andra) en "energiförmedlare", men tydligen också en kraftöverförare. Hur går det sistnämnda till?
/

Svar:
Fotonen spelar flera roller. Som verklig partikel finns den med i ljusstrålen. I själva verket är ljusstrålen en ström av fotoner. Sedan kan den också vara kraftförmedlare och då är dess existens inte lika påtaglig, man säger då att den är virtuell. Betrakta en laddad partiklel t ex en elektron i vakuum. Den sänder hela tiden ut fotoner. Dessa kan inte existera någon längre tid eftersom de "har lånat" energi. Denna energi måste lämnas tillbaks inom den tid som anges av obestämbarhetsrelationen. (t·E mindre än Plancks konstant) Fotonen måste alltså uppslukas av elektronen som sände ut den. Dessa fotoner kallas virtuella. Det finns hela tiden ett moln av virtuella fotoner runt laddade partiklar. Antag att vi har två elektroner nära varandra. Då kan fotonerna sändas ut av den ena och absorberas av den andra. På detta sätt förändras energin hos paret av elektroner, vi har en kraft mellan dem.

Läs: Det är kanske inte så lätt att ta till sig dessa ideer efter en så kort beskrivning men du kan läsa mer om detta i följande böcker: H-U Bengtsson: "Nalle Puh och atomens existens" L Bergström och E Johansson: "Partiklarnas värld" Gary Zukav: "De dansande WuLi-mästarna"

*

Partiklar [533]

Fråga:
Inom partikelfysiken beskrivs kraftverkan mellan partiklar genom att det finns speciella partiklar som förmedlar krafterna. För elektromagnetiska krafter är det fotonen som är den kraftförmedlande partikeln, för gravitationen är det gravitonen och för den svaga växelverkan är det vektorbosoner. Fotoner (och gravitoner) är masslösa och rör sig med ljusets hastighet, men hur fort rör sig vektorbosonerna? De har ju en vilomassa > 0.
/

Svar:
Masslösa partiklar som fotonen rör sig precis som du säger alltid med ljusets fart. Partiklar som har massa rör sig alltid med en fart som är lägre än ljusfarten. Vilken fart de har beror på deras energi.

*

Elektricitet-Magnetism [767]

Fråga:
Skulle det vara möjligt att hindra gravitonens framfart med hjälp av kraftiga magnetfält?
/Simon B, Alf, Huskvarna

Svar:
 Nej! Gravitonen är oladdad och påverkas därför inte av ett magnetfält.

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [1290]

Fråga:
Har hört att man säger att det finns tolv grundpartiklar, men jag kan inte hitta någon uppställning som talar om vilka de är i så fall? Jag kan inte få ihop det på något sätt, jag tycker att det blir många fler även om man inte räknar med antipartiklarna. Fotonen, kvarkarna, de olika leptonerna och mesonerna borde vara med, men räknas även tex Higgs partikeln och liknande partiklar med?
/Gunnar O, Stenhamreskolan, Ljusdal

Svar:
Låt oss räkna de "riktigt" grundläggande partiklarna. Då tar vi inte med till exempel protonen, som består av tre kvarkar, och inte heller mesoner, som består av ett kvark-antikvarkpar.

Det finns 6 stycken kvarkar:
u (upp), d (ner), s (sär), c (charm), t (topp) och b (botten).

Det finns sex stycken leptoner:
elektronen och elektronneutrinon, myonen och dess neutrino samt tauonen och dess neutrino.

Dessa partiklar bygger upp all materia, både den som finns normalt och den som skapas i fysikens laboratorier.

Fundera Av vilka tre partiklar är all "normal" materia här på jorden uppbyggd?

Beräkna Kan Du räkna ut hur många kvarkar det finns i Din kropp?

Sedan finns det partiklar som är så kallade kraftförmedlare. De är:
Fotonen (elektromagnetisk kraft), W+, W- och Z0 (den svaga kraften) samt gluonen (den starka kraften).

Alla partiklarna som vi hittills räknat upp är påvisade experimentellt. Dessutom finns det två andra partiklar som många teorier förutsäger, nämligen Higgs-partikeln och gravitonen.

Precis som Du säger finns det också antipartiklar till alla partiklar.


/GO

*

Universum-Solen-Planeterna [3716]

Fråga:
Jag undrar i vilken ordning naturkrafterna kommer i vilken är starkast och vilken är svagast?
/Caroline W, tycho brahe skolan, helsingborg

Svar:
De fyra fundamentala naturkrafterna eller bara växelverkan är de fysikaliska fenomen där partiklar påverkar varandra med krafter. Enligt nuvarande teorier kan all interaktion förklaras utifrån dessa fyra krafter.

Av de fyra fundamentala kraftverkningarna är gravitationen svagast och den starka växelverkan (kärnkrafterna) starkast. Här är ordningen (vid måttliga energier), kraftförmedlaren samt vilomassa och spinn för kraftförmedlaren:

  1. stark växelverkan (håller ihop kvarkarna i nukleoner och orsakar bindningen i atomkärnor), gluon, 0, 1
  2. elektromagnetisk växelverkan (håller ihop atomen), foton, 0, 1
  3. svag växelverkan (betasönderfall), W+ , W- och Z0 bosoner, 80-90 GeV/c2, 1
  4. gravitation (håller ihop planeter, solsystem, galaxer och galaxhopar), graviton, 0, 2

De approximativa relativa styrkorna framgår av nedanstående figur från Fundamental_växelverkan .

Se vidare fråga 957 , Fundamental_interaction och länk 1 om kraftförmedlarna.



/KS/lpe

Nyckelord: kraftverkningar [9];

1 http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/particles/expar.html

*

Kraft-Rörelse [3963]

Fråga:
GRAVITASJON Jeg lurer på hvor fort gravitasjonskreftene overføres mellom legemer. Hvis jeg har forstått den generelle relativitetsteorien rett er overføringshastigheten uendelig, men i følge gravitonteorien er vel (hvis jeg også har forstått det riktig) overføringshastigheten lik lysets? Hvis det siste er riktig vil vel det bety at de himmellegemene, t. ex kvasarene som er utenfor vårt synlige univers ikke kan påvirke oss med gravitasjon?
/Martin K, Åfjord , Åfjord

Svar:
Gravitationen förmedlas i princip med ljushastigheten. Om till exempel två neutronstjärnor snurrar in i varandra och bildar ett svart hål, bör vi ungefär samtidigt nås av gammastrålning och gravitationsstrålning. Förhoppningsvis dröjer det inte så länge tills vi kan observera detta. När man resonerar om stora avstånd, talar man också om avlägsna tider. Det mest avlägsna vi kan se är 3 K strålninen (bakgrundsstrålningen). Då var universum 300000 år gammalt, och då fanns helt enkelt inte några kvasarer. 
/KS

*

Kraft-Rörelse [6424]

Fråga:
Läste en fråga någonstans som jag inte tyckte fick något riktigt bra svar: Då inte ens fotoner kan ta sig ur svarta hål, hur kommer det sig att gravitoner kan göra det?
/Ninus a, Österport, Ystad

Svar:
Varken fotoner eller gravitoner kan ta sig ur ett svart hål. Däremot påverkar ju det svarta hålet rummet omkring genom gravitationen. Rumstiden blir krökt. Man kan säga att det krökta rummet kommunicerar genom energikvanta som kallas gravitoner. Dessa kommer inte från det svarta hålet. Dessa resonemang är helt teoretiska. Någon graviton har inte påvisats.

En annan aspekt på problemet är att krafter som gravitation eller elektromagnetisk växelverkan förmedlas av virtuella kraftförmedlingspartiklar. Dessa hindras inte av händelsehorisonten för ett svart hål. Det är emellertid svårt att förstå bland annat eftersom vi ännu inte har en bra teori för kvantgravitation. Se vidare länk 1.
/KS/lpe

Nyckelord: svart hål [51]; gravitationsvågor [19];

1 http://www.faqs.org/faqs/astronomy/faq/part4/section-11.html

*

Kraft-Rörelse [7018]

Fråga:
Hej! Jag undrar om gravitionen är omedelbar, eller måste den förflyttas innan andra massor påverkas. Isåfall, hur snabbt förflyttas gravitionen (gravitoner?)

//Robert
/Robert Ö, Parkskolan, Örnsköldsvik

Svar:
Du undrar väl hur snabbt en förändring av gravitationen fortplantas. Det sker med ljushastigheten. Gravitationsstrålning är en sådan förändring. Den är ännu inte påvisad, men det ska förhoppningsvis inte dröja så länge. LIGO-projektet är snart igång.
/KS

1 http://www.contilab.com/ligo.htm

*

Partiklar [7030]

Fråga:
jag sökte nyss på higgspartiklar i frågelådan, men där fanns enbart en fråga från 1998 och jag undrar hur långt man har kommit med forskningen och om man har kunnat bevisa dom ännu?

Hur fungerar higgspartiklarna? Är dom gravitations-partikeln?
/Peter G, Drakbergsskolan, Västra Frölunda

Svar:
Det där med att söka är lite knepigt. Sök på Higgs så hittar du 5 träffar, varav ett par ganska färska. Vi har gått igenom de gamla svaren, och informationen där är korrekt och fortfarande aktuell. Higgspartikeln har ännu inte hittats, trots rykten om en svag signal från CERN hösten 2000.

Gravitationspartikeln (gravitonen) är en helt annan sorts partikel (förmedlarpartikel). Du kan söka på graviton också.
/KS

*

Partiklar [7671]

Fråga:
Hej! Jag diskuterar med en kompis som påstår att fotoner och gravitoner (om de nu finns) inte är partiklar utan energipaket. Jag påstår att allt som har energi är partiklar. Vem av oss har rätt? Hur definierar man en partikel? I ett annat svar skrev ni att fotonen som kraftförmedlare (virtuella fotoner) har begränsad räckvidd genom att den har lånat energi. Gäller det också gravitonen?
/Tomas B, Polhemskolan, Lund

Svar:
Om man vill kalla fotonen partikel eller energipaket är ganska likgiltigt. En strid om ord. Det finns knappast någon definition av "partikel". Viktigare är att karakterisera tillståndet med parametrar som vilomassa, energi, rörelsemängd, elektrisk laddning, spin, baryontal, leptontal, och så vidare.

För eventuella virtuella gravitoner gäller också att de har begränsad räckvidd. Reella fotoner och gravitoner har oändlig räckvidd eftersom de är masslösa. Observera att gravitonen inte har påvisats experimentellt.
/KS

*

Universum-Solen-Planeterna [7895]

Fråga:
La oss si at sola vår ble tryllet bort av en stor tryllekunstner. Hvor lang tid ville det da ta før det ble fullstendig kaos i solsystemet vårt? Ikke lang tid, kan jeg tenke meg. Jeg har jo hørt for eksempel at det som holder jorda i bane rundt sola, er gravitoner som fyker mellom disse, men dette kan ikke være ment bokstavelig, kan det vel? For hvis der finnes gravitoner, og disse er ansvarlig for tyngdekraften, ville det vel ta i hvert fall 8 minutter før vi merket virkningen av solas bortfall? Men det tar jo ikke 8 minutter! Har noen en forklaring?
/Vanja M, Horten vgs, Horten

Svar:
Gravitationen fortplantar sig med ljusets hastighet. Ljuset tar 8 minuter från solen till jorden. Till pluto tar det 5 timmar. Lyckligtvis går ditt experiment inte att genomföra.
/KS

*

Kraft-Rörelse [8062]

Fråga:
Jeg spurte tidligere om gravitoner og om disse bar tyngdekraften. Svaret var ja. Er disse partiklene forresten påvist? Men hvis sola forsvant, ville Jorda fortsatt i banen sin i over 8 minutter før den merket at sola var borte? Og Pluto ville ikke merke noenting før 5 timer senere?
/Vanja M, horten vgs, horten

Svar:
Gravitoner är inte påvisade experimentellt. De saknar vilomassa och elektrisk laddning och bör ha spinn 2. Planeterna blir blir fördröjda med de tider du ger. Vi antar då att vi betraktar dom uppifrån, på stort avstånd.
/KS

Se även fråga 7895

*

Kraft-Rörelse [9523]

Fråga:
Når du skal forklare gravitasjon med klassisk mekanikk, bruker en vel de ikke påviste gravitoner. Men hvordan skal egentlig små partikler få for eksempel jorda til å gå i bane rundt sola? Når sola sender ut gravitoner, høres det da mer logisk ut at den skyver jorda fra seg. Og hvordan kan gravitonene bøye lyset? Takker på forhånd for svar.
/Vanja M, Horten vgs, Horten

Svar:
Varken i klassisk mekanik eller i allmän relarivitetsteori finns gravitoner. Det är först när man formulerar gravitationen med kvantmekanik, som gravitoner behövs. I dag finns bara ofullständiga fragment av sådana teorier (supersträngteorier, M-teori). Det finns alltså inte någon användbar teori för gravitoner. Om det kommer att utvecklas en sådan teori ur dagens fragment, kan man i alla fall ange några egenskaper hos gravitonen. Den är en masslös boson med spin 2. Det innebär att den färdas med ljushastigheten och att den har obegränsad räckvidd.

Både i klassisk mekanik och i allmän relativitetsteori böjs ljuset av gravitationen, dubbelt så mycket i det senare fallet. I klassisk mekanik genom kraftverkan på avstånd, i allmän relativitetsteori genom deformation av rumstiden. Blanda bara inte in gravitoner i sammanhanget. Speciell relativitetsteori uttalar sig inte om saken. Den innehåller inget om gravitation.
/KS

Se även fråga 8357 och fråga 9467

*

Kraft-Rörelse [9657]

Fråga:
Hur lång räckvidd har gravitationskraften och med vilken fördröjning verkar den? Ingen? Om fördröjningen är noll är inte informationsutbytet oändligt fort då? Skulle man teoretiskt inte kunna bygga en gravitationstelegraf med oändlig räckvidd med oändlig snabbhet? Troligen inte men jag vill veta varför. Tack! Mvh Mario
/Mario V, Malmö

Svar:
Gravitationen har oändlig räckvidd. Därav följer att gravitationens förmedlarpartikel (gravitonen) saknar vilomassa. Av detta följer i sin tur att gravitationen fortplantas med ljushastigheten.
/KS

*

Kraft-Rörelse [9670]

Fråga:
Följdfråga: Påverkas gravitonen av gravitation på samma sätt som fotonen? Om den gör det så hamnar den ju fel!!! Mvh Mario
/Mario V, Malmö

Svar:
Man bör vara försiktig med alltför konkreta resonemang om gravitoner. Det finns nämligen ingen användbar gravitationsteori där gravitoner ingår. Gravitonen har inte påvisats experimentellt. För en mera ingående utredning, kolla svaren nedan!
/KS

Se även fråga 9523 och fråga 8062

*

Partiklar [10146]

Fråga:
Varför finns det ett "behov" att hitta en graviton? Så vitt jag förstått saken överförs ju gravitationen genom en böjning i rumstiden, så varför skulle det behövas en partikel för att överföra den?
/Camilla W, Rudbecksskolan, Örebro

Svar:
I den allmänna relativitetsteorin beskrivs gravitationen som en krökning av rummet, men det kan inte vara den slutliga teorin. Den strider nämligen mot kvantmekaniken. Man arbetar intensivt med en kvantmekanisk gravitationsteori, och där behövs gravitonen. Där behöver man antagligen 10 rumsdimensioner (M-teori).
/KS

Se även fråga 9467 och fråga 9523

*

Partiklar [11969]

Fråga:
Skulle ni kunna utöka min kunskap angående partiklar genom att i svaret på denna fråga skriva upp alla idag kända partiklar och ge en ingående beskrivning av dessa.
/Daniel B, Tråsätra skolan, Åkersberga

Svar:
Att räkna upp alla idag kända partiklarna och deras egenskaper låter sig inte göras här. Det är också alldeles onödigt, för det finns redan på nätet. Informationen där uppdateras ständigt av Particle Data Group , så den är alltid aktuell. Vi kan i alla fall ge vilka olika typer av partiklar man räknar med.

A: Förmedlarpariklar:

Gravitonen förmedlar gravitation (ej påvisad).

Fotonen, W+, W-, Z0 förmedlar elektromagnetisk och svag växelverkan.

8 st gluoner förmedlar stark växelverkan.

B: Elementarpartiklar:

Leptoner, 6 st och deras antipartiklar (exempel: elektronen).

Kvarkar, 6 st och deras antipartiklar.

C: Två olika sorts hadroner kan bildas av kvarkar:

Mesoner som består av en kvark och en antikvark. Man känner ungefär 100 sådana.

Baryoner som består av 3 kvarkar. Man känner ungefär 30 sådana och deras antipartiklar.

D: Hätill kan läggas Higgs-bosonen som har en alldeles speciell roll. Den gör att elementarpartiklar har massa. Den är ännu inte påvisad.
/KS

Se även fråga 11946

*

Partiklar [13463]

Fråga:
Tja jag är en pojke på 14 vårar som skulle vilja ställa 2 frågor av intresse var vänlig att förklara så tydligt som möjligt med tanke på min ålder: 1. Vad är det för skillnad på fotoner, gluoner och gravitoner (tror jag de hette rätta mig om jag har fel)? 2.Hur uppstår den nukleärakraften, jag vet att den kommer från nukleonerna och jag vet vilka kvarkar de är uppbyggda av men är det bara att acceptera att den finns där. Jag menar laddningar brukar väl inte vilja vara i närheten av samma laddningar?
/Daniel K, björndalen, Trollhättan

Svar:
Daniel! Bra frågor, men naturligtvis inte lätta att svara på. Jag skall försöka göra det så enkelt som möjligt!

1. De partiklar du nämner är förmedlare av (de som överför på avstånd) de grundläggande krafterna. Om vi kompletterar med W,Z så är krafterna och förmedlarna:
  gravitation - graviton (ej påvisad)
  svaga kraften (betasönderfall) - W- och Z0
  elektromagnetiska kraften - foton
  starka kraften (färgkraften) - gluon
Dessa partiklar är inte bara olika i vilka krafter de förmedlar, utan även t.ex. mycket olika tunga. Fotonen har t.ex. vilomassan 0 medan W,Z väger lika mycket som en zirkonium-atom!

2. Du har rätt i att protonerna i kärnan är positivt laddade och repellerar varandra (vill inte vara i närheten av varandra). Det som gör att kärnan hålls ihop är den starka kraften (färgkraften kallas den, inte för att den har något med färg att göra utan för att det finns tre "laddningar) helt enkelt är starkare. De tre kvarkarna som bygger upp neutroner och protoner är "färg"laddade, och det är detta som dels håller ihop tre kvarkar till en neutron/proton, och dels håller ihop neutronerna och protonerna i en atomkärna. Färgkraften var ämnet för årets (2004) nobelpris i Fysik, se länk 1. Exakt hur färgkraften håller ihop atomkärnan har man ännu ingen riktigt bra beskrivning av - det är ett av de hetaste problemen i kärnfysik just nu.
/Peter E

Se även fråga 3456 och fråga 12080

Nyckelord: kärnkrafter [7]; kraftverkningar [9]; färgkraften [8];

1 http://nobelprize.org/physics/laureates/2004/public-sv.html

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [13480]

Fråga:
Varför har inte elektromagnetisk växelverkan begränsad räckvidd? Enligt NationalEncyklopedin så överförs elektromagnetisk växelverkan med hjälp av virtuella fotoner, enligt NE så kan virtuella partiklar bara existera en begränsad tid, den säger dessutom att elektromagnetism har en obegränsad räckvidd. Hur hänger det ihop? borde inte elektromagnetism få en begränsad räckvidd precis som svaga & starka kärnkrafter?
/Alvin G, Rålamdshovsskolan, Stockholm

Svar:
Nej, elektromagnetisk växelverkan och gravitationen har obegränsad räckvidd. Det beror på att utbytespartiklarna (foton resp. graviton) har vilomassan 0. Utbytespartiklarna för svaga och starka växelverkan (W,Z resp. gluon) har vilomassa, vilket medför att räckvidden är begränsad.
/Peter E

Nyckelord: kraftverkningar [9];

*

Universum-Solen-Planeterna [15520]

Fråga:
Hej! I min ungdom angavs att antalet atomer - eller var det partiklar? - i universum till max 10^80. Jag vet inte hur man kommit fram till det (ev har jag en gång vetat det). Gäller det värdet än i dag? Och vad beskriver det: Atomer eller enskilda nukleoner och elektroner etc. Med tanke på antalet neutriner som verka vara i omlopp så undrar jag om dessa är medräknade? Och fotoner antar jag inte räknades in??(Gravitonen var kanske inte påtänkt?!) Och: Hur stor är universums massa? Dess energi? Jag har bara sett procentsatser på det som är synligt resp mörkt. Vilka är värdena att räkna på? Och när man anger t ex energin, hur stor är potentiell resp kinetisk? Massa är ju koncentrerad energi, så det skall väl räknas in och om det med!
/Thomas Å, Arlandagymnasiet, Märsta

Svar:
I ett program nyligen på TV sa man 1070. Jag vet inte hur man får fram detta värde. Värdet är inte särskilt meningsfullt? Vad menas med universum? Skall man räkna atomer i svarta hål? Man skall säkert inte räkna neutrinerna, de är 109 gånger så många som antalet atomer. De flesta atomerna är väteatomer. Inne i stjärnor är det mest protoner och elektroner. Det bästa är nog att uppskatta totala massan och inte försöka räkna atomer.

Om universums totala energi kan man bara spekulera. Det kan vara så att totala energin är noll! Massan vi ser skulle kunna komma från bindningsenergi - massan befinner sig i en potentialgrop och har alltså negativ potentiell energi. Se vidare fråga 18978 .

Tillägg 10/11 2017:

I Observable_universe#Mass_of_ordinary_matter uppskattas massan hos det observerbara universum till 1053 kg. Detta är konsistent med värdet i länk 1 om man tar hänsyn till att man har olika definitioner på radien av det observerbara universum. Man får fram värdet genom att man antar att universums medeldensitet är lika med den kritiska densiteten 0.85×10−26 kg/m3 (se fråga 20114 ).

I Observable_universe#Matter_content_–_number_of_atoms görs en grov uppskattning av antalet atomer i universum till 1080. Detta uppskattning är betydligt mer trovärdig än värdet ovan.
/Peter E

Nyckelord: kosmologi [33];

1 http://curious.astro.cornell.edu/about-us/101-the-universe/cosmology-and-the-big-bang/general-questions/579-what-is-the-mass-of-the-universe-intermediate

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [16247]

Fråga:
Hej! Den ännu opåvisade gravitonen anses vilomasslös, och rör sig med ljushastigheten. Kan man säga något om dess energi på samma sätt som fotonen ju har energe men ingen vilomassa? Om den nu är en så speciell partikel m å s t e den ha just ljushastigheten som fart? Skulle den inte kunna gå fortare?? Ibland verkar det som om man försöker rädda idén om ljushastigheten som fartgräns och då eventuellt missar möjligheter till förklaringar.
/Thomas Å, Arlandagymnasiet, Märsta

Svar:
Thomas! Eftersom gravitonen är en helt hypotetisk partikel finns det inte så mycket mer att säga än vi redan sagt, se länken nedan. Se även Wikipedia-artikeln Graviton .
/Peter E

Avancerad sökning på 'graviton' i denna databas

*

Kraft-Rörelse [17263]

Fråga:
Hej! Jag håller på att skriva en uppsats om gravitation och olika syn på det. När jag började söka fakta till mitt arbete så märkte jag att det fanns en rad olika teorier kring ämnet. Jag har skaffat mig en liten uppfattning om några av de ledande teorierna som t ex relativitets teorin, Newtons teori och gravitoner m.m. Men när jag kom till Mordechai Milgroms TeVeS-teori (Tensor-Vektor-Skalär-teorin)så tog det stopp!

Snälla, kan inte ni hjälpa mig att förstå vad TeVeS-teorin innebär?
/Marcus B, Östlyckeskolan, Alingsås

Svar:
Mordechai Milgroms Modified_Newtonian_dynamics och Jacob Bekensteins Tensor-vector-scalar_gravity (TeVeS) är helt marginaliserade (få tror på dem) och för mig fullständigt obegripliga teorier. Teorin är för att föklara observationer av rörelser av galaxer och inom galaxer utan att införa mörk materia. Jag föreslår du ägnar så lite tid som möjligt åt dem - "if it ain't broken, don't try to fix it"!

I Gravitation finns fler exempel på onödiga gravitationsteorier.
/Peter E

*

Universum-Solen-Planeterna [17286]

Fråga:
1 Vad menas med begreppet "vårt synliga universum"?

2 Vad är det som begränsar hur långt bort vi kan "se" eller observera astronomiska objekt med våra blotta ögon?

3 Hur vet man vilka ämnen (atomer och molekyler) som finns i rymden?

4 Vad är mörk materia och hur vet man att den finns?

5 Vilka är de tre informations-bärare i universum?
/Ida B, Göteborgs universitet, Göteborg

Svar:
Ida! Mycket omfattande frågor, men mycket är redan behandlat.

1 Se fråga 11987 .

2 Med blotta ögat är det naturligtvis hur starkt objektet lyser. Andromedagalaxen på 2.5 miljoner ljusår är det objekt som är längst bort och fortfarande lätt synlig för blotta ögat, se fråga 561 .

3 Se fråga 12637 .

4 Man vet inte vad mörk materia är. Det kan vara okända typer av partiklar, svarta hål, bruna dvärgar (misslyckade stjärnor) eller något annat. Se fråga 14586 . Första indikationen på mörk materia var rotationsrörelsen i galaxer, se fråga 15411 . Senare finns stöd även från rörelser i galaxhopar och från Big Bang. Mörk materia behövs även för att förstå galaxbildning.

5 Har jag aldrig hört uttryckas så. Menas vad vi kan eller skulle kunna observera för att lära oss något om universum? I så fall är det fotoner (radiovågor, mikrovågor, ljus, röntgenstrålning, gammastrålning), neutriner (från supernovor och på sikt kanske från Big Bang) och gravitoner. De två första är observerade, gravitonerna (gravitationsstrålning, 16814 ) letar man efter.
/Peter E

Nyckelord: kosmologi [33];

*

Partiklar [17511]

Fråga:
Hej! Partiklar med vilomassa kan inte accelereras tll ljushastigheten, bara "strax under". Fotoner och gravitoner går med ljusets hastighet och de saknar vilomasa. Finns det vilomasslösa partiklar som går med underljusfart? (Eller råder entydigt att: Om vilomassa så alltid underljusfart som max och Om vilomasslös så alltid ljushastigheten c?)
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
En vilomasslös partikel som går med en hastighet understigande ljusets har ingen energi, så den kan rimligen inte existera!
/Peter E

*

Materiens innersta-Atomer-Kärnor [17763]

Fråga:
Hej! I en länk till en länk i ett frågesvar fanns en tabell där gluoner skrevs ha vilomassan = 0. Det finns ju begreppet kvark-gluonplasma, där hög fart väl är rådande (det är ju hett) men eljest förknippar jag gluonerna med atomkärnan och den är rätt liten. Innebär masslösheten då att de alltid skulle röra sig med ljushastigheten? Även inuti atomkärnan?

Vilomasslösa partiklar syns vara fotonen, gravitonen och gluonen. De skall då röra sig med ljushastigheten, c. Fotonens energi/egenskaper bestäms av dess frekvens. Vilka egenskaper bestämmer ev energi/egenskaper hos de andra två förmedlarpartiklarna?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Thomas! En länk till en länk! "Your honour I protest, this is hearsay!" Det finns emellertid en förstahandskälla: Gluon . Vilomassan för gluonen är 0 enligt standardmodellen.

Ja, om gluonerna är masslösa har de alltid hastigheten c. Normalt är kvarkarna och gluonerna (som håller ihop kvarkarna med vad som kallas den starka färgkraften, se nedanstående länkar) inneslutna i utåt färglösa system. Vid mycket hög energi (temperatur) kan man tänka sig att man får en soppa med fria kvarkar och gluoner. Det är detta som kallas kvark-gluon plasma, se Quark–gluon_plasma .

Van gäller vilomasslösa partiklar, se fråga 13912 . Det är alltså våglängden hos materievågorna som ger den totala energin.
/Peter E

Nyckelord: standardmodellen [24]; färgkraften [8]; gluoner [7];

*

Kraft-Rörelse [21158]

Fråga:
Varför blir gravitationen starkare desto större massan blir?
/Julia T, Alma folkhögskola, Haninge

Svar:
Julia! I fysik kan man aldrig besvara frågan varför. En Googling på

"Why is gravity proportional to mass?"

ger t.ex. svaret

According to theory, the reason mass is proportional to gravity is because everything with mass emits tiny particles called gravitons. These gravitons are responsible for gravitational attraction. The more mass, the more gravitons.

Vilket bara ger en ny varför-fråga!

Fysik är i grunden en experimentell vetenskap: genom försök och observationer tar man reda på vad som händer. Med hjälp av matematik (som till en stor del utvecklats som ett hjälpmedel för att beskriva fysikaliska samband) kan man ofta härleda samband mellan olika storheter (teori), vilken genom överensstämmelse med experimentella resultat ger stöd för teorin.

Åter till gravitationen. Vi föreställer oss två massor M och m på ett visst avstånd från varandra. Kraften är då enligt Newtons gravitationslag proportionell mot M*m. Om vi delar upp massan m i t.ex. 100 lika stora bitar blir kraften på varje bit m/100. Om vi adderar de 100 kraftvektorerna (avståndet mellan M och m är stort så att vektorerna är parallella och riktade mot M) så får vi att kraften blir proportionell mot M*m. Enda antagandet är att delmassorna av m inte ändrar gravitationskraften på M. Observera att det krävs ett antagande som till slut ändå kräver experimentell bekräftelse.

Se även länk 1 och 2.
/Peter E

Nyckelord: fysik, förståelse av [17]; gravitation [7];

1 https://physics.stackexchange.com/questions/32779/why-is-gravitational-force-proportional-to-the-masses
2 https://courses.lumenlearning.com/boundless-physics/chapter/newtons-law-of-universal-gravitation/

*

Sök efter    

Skriv de ord du vill söka på i sökfältet ovan och klicka på sökknappen. Uteslut ord genom att sätta - (minus) före ordet. Ordgrupper definieras med hjälp av "...". Sökningar är oberoende av stora och små bokstäver.

Exempel:

helium "kalle anka"
Sök på 'helium' och ordgruppen 'kalle anka'
orgelpipa
Sök på 'orgelpipa'
orgel -gitarr
Sök på 'orgel' men inte 'gitarr'

 


sök | söktips | Veckans fråga | alla 'Veckans fråga' | ämnen | dokumentation | ställ en fråga
till diskussionsfora

 

Creative Commons License

Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons:
Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar
.