Har någon människa varit på Mars?

Finns det liv på Mars?
/   

Svar:
Om ungefär 2400 år.

Ingen människa har varit på mars. Två rymdsonder har landat på mars för att undersöka om det finns liv där. Man fann inga som helst tecken på liv.

Men hösten 1996 kom det mycket sensationella uppgifter från NASA (Amerikanska rymdflygstyrelsen) som påstod att att de hade hittat tecken på att encelliga organismer fanns på mars för ca 3,5 miljarder år sedan. Vid en kollision mellan en komet eller asteroid och mars så kastades en meteroit ut från Mars yta. För 13 000 år sedan kolliderade denna sten från Mars med jorden och föll ned i Antarktis där den legat begravd i en glaciär.

Du kan läsa mer om denna fantastiska historia på länk 1.
/ 

1 http://www.sciencemag.org/cgi/content/short/273/5277/924

Svar:
Man kan säga att meteorer är sandkorn eller stenar som har sitt ursprung från kometer eller asteroider (småplaneter). De syns när de kommer in i jordatmosfären därför att de hettas upp så att de glöder av friktionen mot luften. Vi ser ett stjärnfall. Rör det sig om stora stenar, kan bitar nå jordytan. Vi talar då om meteoriter. De är sällsynta,
/KS

Se även fråga 7499 och fråga 5029

Ursprunglig fråga:
Varför är planeter klotformiga?
/Claes S, Forsheda Högstadium, 330 12 Forsheda

Svar:
Därför att det är tyngdkraften som bestämmer formen, och klotformen är det tillstånd som har lägst energi. Naturen vill alltid hitta tillståndet med lägst energi. Små avvikelser från klotformen (räkna ut hur många Mount Everest det går på en jordradie) kan tillåtas, men då är det styrkan hos materialet (berget) som kan hålla emot tyngdkraften. Stora planeter uppför sig i stort sett som om de vore uppbyggda av en vätska. Endast mycket små planeter - asteroider av några mils storlek kan avvika från klotformen genom att styrkan hos materialet lyckas "hålla emot" tyngdkraften.

Vesta är en småplanet som är tillräckligt liten för att ha oregelbunden form:

Mars är ganska liten och roterar relativt långsamt (24.6 timmar), varför tillplattningen är liten:

Saturnus är stor och roterar snabbt (10.7 timmar), vilket ger en mycket tydligt tillplattning:

Bilderna är från NASA och STScI.
/Peter Ekström

Se även fråga 163 och fråga 3617

Nyckelord: planeters form [3]; asteroid [10];

Svar:
Nej, inget asteroidbälte, utan en kometbana. Kometen är inte här nu (som tur är), men den har under tusentals år spritt sand och grus längs banan. Den 17 november 1998 kl 2100 kan man börja titta. De rör sig med 70 km/s, nu kan du själv räkna ut vilken energi dom har. All denna energi går åt till att förgasa stenen och hetta upp luften. För mera information kan du gå till Astronomy Picture of the Day, länk nedan.
/KS/lpe

1 http://antwrp.gsfc.nasa.gov/cgi-bin/apod/apod_search?meteorite

Svar:
Det är inte en, utan ungefär 15 meteoriter, som man tror kommer från Mars. De har en ålder som ligger i intervallet 0.8 - 1.3 miljarder år. Månytan är mycket äldre, minst 3 miljarder år. Asteroiderna, som är källa till de flesta andra meteoriter, är ännu äldre, 4.5 miljarder år. Kemiska sammansättningen skiljer sig från andra meteoriter, men den stämmer bra med vad vi vet om Mars. Bland annat är järnets oxidationstal högt. Mars är ju röd, och det beror på samma färgämne som finns i Falu rödfärg (Fe₂O₃). Det bästa beviset är att man har kunnat analysera gasbubblor inneslutna i meteoriten, och sammansättningen stämmer med sammansättningen i Mars' atmosfär. Vi kan inte bevisa att de kommer från Mars, men det mesta tyder på det.

Man har inte hittat något liv på Mars, men det kan finnas på platser där vi inte har tittat, till exempel långt ner i marken.

Svårt att svara på, men inte inom 10 år i alla fall. Troligare kanske om 25 år.

Läs Astronomisk Tidskrift Nr 3, 1996, sidan 9.  
/KS/lpe

Svar:
Tyngdkraften är helt enkelt för svag. Annars strävar naturen mot klotformiga himlakroppar eftersom det ger den lägsta energin. Dessutom kolliderar asteroider då och då med varandra, och då går det loss bitar.

Fundera: Varför är en ballong rund? Vilka himlakroppar är runda? Är kroppar som roterar runda?
/KS/lpe

Se även fråga 888

Svar:
Det finns inga bra metoder att mäta avståndet till solen direkt. Det är bättre att satsa på indirekta metoder. Känner vi ett avstånd i planetsystemet, kan vi räkna ur alla andra avstånd. Det gör vi med Keplers lagar, som ju kan härledas ur Newtons gravitationsteori. Lättast är ju att mäta det kortaste avståndet.

Venus är den planet som kommer oss närmast. Storleken på himlen är då ungefär 1/30 av månens. I ett teleskop ser Venus då ut som en nymåne, fast utan tecken på ytan, eftersom Venus alltid är molntäckt. Venus är då nära solen på himlen. Därför är det ganska besvärligt att kika på den.

Mäter vi Venus läge på himlen (i förhållande till bakomliggande stjärnor) från olika platser på jorden, kan vi ur detta räkna ut avståndet. Det kallas triangulering.

Du behöver en kompis med ett teleskop långt borta, till exempel en amatörastronom i Sydafrika. Ni bör kika på Venus samtidigt, när Venus är nära Jorden och samtidigt är nära en ljusstark stjärna. Ni kommer då att märka, att Venus läge är ungefär en halv venusdiameter olika. Ur denna vinkel, och avståndet mellan er, kan man räkna ut avståndet till Venus, och därmed avståndet till solen. Men särskilt lätt är det inte, Venus är nära solen på himlen, och det är inte ofta Venus kommer nära en ljusstark stjärna.

Det är faktiskt så det har det faktiskt gått till, historiskt. Mätningarna har hela tiden förbättrats, fast långsamt. Så kom på 1960-talet ett drastiskt språng, man lyckdes få radarekon från Venus. Genom att mäta tiden mellan radarpulsen och ekot, kunde man räkna ut avståndet med hög precision. Numera använder man en rymdsond som transponder. Man skickar ut en radiopuls till rymdsonden, som omedelbart skickar tillbaka den igen. Tidsskillnaden ger avståndet med en osäkerhet av kanske 10 m.

I stället för Venus kan man använda en asteroid, som kommer nära Jorden.
/KS

Nyckelord: solsystemet, avstånd och rörelse [3];

Svar:
Asteroider är små himlakroppar, högst några hundra km i diameter. De flesta går i banor mellan Mars och Jupiter, men några kan faktiskt nå Jorden. Skulle en sådan bumling slå ner på jorden händer förfärliga saker.

Nedan visas en bild (från NASA) av asteroiden Ida som faktiskt har en liten måne, som fått namnet Dactyl.

Se även fråga 2480 och fråga 2609

Nyckelord: asteroid [10];

Svar:
Man kan dela in kometerna i två grupper: kortperiodiska och långperiodiska. Gränsen kan sättas vid en omloppstid på ett par hundra år. De kortperiodiska var alla från början långperiodiska, men vid något tillfälle kom de nära en stor planet, som ändrade banan till kortperiodisk. För dessa kometer kan man räkna ut banrörelsen, som man gör för planeterna. De långperiodiska kometerna ser vi första gången. Vi visste inte att den fanns innan den dök upp. Så var det med den sista stora kometen (Hale-Bopp).

När solsystemet uppkom, bildades först en massa himlakroppar av typ asteroider. De allra flesta har sedan, på ganska kort tid, slagit ihop sig och bildat planeterna. Mellan Mars och Jupiter blev några kvar, och de bildar asteroidbältet.  
/KS

Jag har ett skolarbete att göra. Och jag jobbar om kometen xf11. Jag behöver ganska mycket information om det. Och jag undrar om den kometen kommmer så nära jorden år 2028 att det finns risk att den träffar jorden? Eller har astromomerna räknat fel om det?

Kan ni skicka information till min mail. Och kan ni skicka till skolan också, för dom har brist på information.

Jag tackar er ifall ni gör detta.
/Håkan C, Ilanda, Karlstad

Svar:
xf11 är troligen inte en komet utan en asteroid (småplanet). Strax efter att man upptäckt den (1997) beräknade man att den skulle komma nära jorden år 2028. Inom 50000 km, men felet var så stort att träff inte kunde uteslutas. Sedan upptäckte man den på några gamla bilder, och nu kunde man beräkna en mycket bättre bana. Nu visade det sig att den kommer missa jorden med ungefär en miljon km (tre gånger månens avstånd, ungefär). Ingen fara alltså.
/KS

Jonas, Sebastian, Andreas,Miriam, Micael och Peter
/Jonas N, Tingbydal, Kalmar

Svar:
Asteroiderna besår av sten, mer eller mindre porös. De kom till mycket tidigt i solsystemets historia. Man tror att jorden och de andra planeterna kom till genom att asteroidliknande himlakroppar slog sig samman. Att somliga blev kvar, beror antagligen på påverkan från Jupiter.

Rymdsonden NEAR gick i början på år 2000 in i en satellitbana kring satelliten 433 Eros. Kolla länken!
/KS

1 http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap000308.html

1. Vilka objekt utgör det största hotet mot jorden, asteroider, kometer eller meteoriter? Och hur stort är detta hot?

2. Hur tidigt kan man upptäcka om tex en komet är på väg rakt mot jorden?

3. Hur pass förberedda är vi på att försvara oss jämtemot ett sådant hot? Finns det några försvarsplaner?
/Jennifer Å, Domarhagen, Avesta

Svar:

1. Meteoriter ska nog betraktas som små asteroider. Hotet från asteroider och kometer är troligen ungefär jämförbara. Kometer brukar ju beskrivas som smutsiga snöbollar. Man tycker kanske att det inte skulle vara så farligt att träffas av en snöboll. Men en snöboll som kommer med 70 km/s är inte att leka med. Varje kilo is har en rörelseenergi som svarar mot flera ton trotyl. Och den exploderar verkligen när den träffar jorden.

2. Även om man upptäcker en komet på mycket stort avstånd, hjälper det inte så mycket. En kometbana styrs inte bara av gravitationen från solen och planeterna, där finns icke-gravitationella krafter inblandade. När kometen närmar sig solen förgasas den delvis. Gasstrålarna funkar som raketmotorer, och kometen rör sig oberäkneligt. Därför vet vi inte om den kommer träffa jorden förän ganska sent. Det kan röra sig om några veckor. Asteroiders banor kan man beräkna mycket bättre. Problemet är att kanske 99.9% av de farliga asteroiderna är okända för oss. Med dagens teknik skulle det vara möjligt att hitta de flesta, men inga pengar har satsats på detta.

3. Med den tidsskala som gäller har vi inga som helst möjligheter att hindra kollisionen, i varje fall om det gäller en komet. För en asteroid är möjligheterna större. Om banan är känd, kan kollisionen förutsägas många år i förväg. En liten knuff kan då räcka för att få asteroiden att missa. Man kan kanske med raketer omdirigera en liten asteroid så, att den kollidera med den farliga asteroiden.

Nu får vi i alla fall komma ihåg att våldsamma kollisioner är mycket sällsynta. Människan har funnits i 200000 år, och på den tiden har vi inte blivit utrotade. För 65 miljoner år sedan kolliderade jorden med en stor himlakropp, som slog upp en 150 km krater i mellanamerika. Det antas vara orsaken till att dinosaurerna och många andra djurgrupper dog ut.

Tänk efter: Är det säkert att vi hade funnits om inte den där smällen inträffat för 65 miljoner år sedan?
/KS

Nyckelord: komet [14];

Svar:
Pröva den här:
/KS

1 http://www.astro.su.se/swesolsyst/asteroid5025.html

Svar:
Det beror på vad man menar med planet. Det finns över 10000 småplaneter (asteroider) registrerade. Den största är Ceres, som är ungefär 750 km. Det kan knappast finnas något liv på dem. NEAR är en satellit som snurrar runt småplaneten 433 Eros. Länken visar en bild, tagen av NEAR.
/KS

1 http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap000308.html

Svar:
Det finns ingen korrekt vetenskaplig definition av planet, vi får nöja oss med traditionen. Då har solsystemet 9 eller 8 planeter, beroende på om man vill räkna in Pluto eller inte. Ur rent fysikalisk synpunkt är solsystemets miljontals asteroider och kometkärnor likartade himlakroppar, men vi brukar inte kalla dem planeter.
/KS

Se även fråga 3529 och fråga 3008

Svar:
Det finns inget enkelt svar på denna fråga, det finns flera olika sorters månar. Vår egen måne är antagligen unik i solsystemet. Man tror numera att månen uppkom genom en jättekollision mellan jorden och en planet av Mars's storlek när solsystemet var ungt.

Mars har två små månar, som måste vara infångade asteroider (småplaneter). De blir inte långlivade, om ett antal miljoner år har de störtat in i Mars.

De yttre planeterna har många månar. De stora månarna bildades samtidigt med planeten, och spelar stor dynamisk roll. De tar upp huvuddelen av rörelsemängdsmomentet ("snurret"). De snurrar vanligen nära planetens ekvatorsplan, vilket också gäller för några av de mindre månarna. Samma roll spelar planeterna gentemot solen, och stjärnorna i galaxens skiva gentemot galaxens centrum. Små månar med avvikande banor är antagligen infångade asteroider och kometkärnor och andra himlakroppar från de yttre regionerna av solsystemet.

Pluto och Charon, slutligen, betraktas numera närmast som kometkärnor.
/KS

Se även fråga 6434 och fråga 6509

Svar:
Ända sen solsystemet bildades, alltså för 4500 miljoner år sedan. Sedan har de ändrats då och då genom kollisioner och sammanklumpningar.
/KS

1 http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap000316.html

Svar:
Det finns flera olika typer av asteroider, men i stort sett kan man säga att bergarter med mineral av samma typ som vi har här på jorden. Vad man upptäckt på senare år, är att de mindre asteroiderna inte är fasta himlakroppar, utan snarare liknar grushögar. Se Scientific American, maj 2000. Sök på asteroid i denna databas! Sajten visar en närbild av asteroiden Eros.
/KS

Se även fråga 4924 och fråga 3617

1 http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap000525.html

Svar:
Det beror på vad man menar med planet. Omkring 20000 asteroider (småplaneter) är kända. Man känner ett hundratal himlakroppar i trakterna kring Neptunus, varav Pluto är den största. Därför menar somliga att Pluto inte ska räknas till planeterna. Då skulle antalet planeter vara 8.
/KS

Se även fråga 5812

Om våran galax t.ex. rör sig i ljusets hastighet rakt mot en asteroid som också rör sig i ljusets hastighet och den asteroiden passerar nära jorden. Då skulle vi ju se ett objekt som, i relation till oss, rör sig i dubbla ljusets hastighet.

Finns det teorier om detta och någorlunda lättläst litteratur?

tense@spray.se
/Robin B, Stockholm

Svar:
Ljusets hastighet i vakuum är alltid konstant. Det är utgångspunkten i den speciella relativitetsteorin. Sedan kan man visa att inget föremål med vilomassa kan komma upp i ljusets hastighet.
I klassisk mekanik kan man addera hastigheter (vektoraddition).
Det kan man inte i relativitetsteori.

Slå på relativitetsteori i Nationalencyklopedin . I figur 1 finns ett fel, som är rättet i supplementdelen (också i svaret nedan).
/KS

Se även fråga 7676

Svar:
Bland planeternas månar känner man inte till något sådant fall, men bland de mindre småplaneterna tycks det inte vara ovanligt. Det finns flera tecken som tyder på att många småplaneter är "grushögar". Asteroiden 433 Eros är ett exempel. Den är 34 km lång.
/KS

1 http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap010605.html
2 http://www.nineplanets.org

1. Hur många månar har egentligen upptäcks tillhöra planeterna i vårt solsystem (med anledning av 12 nya? kring Jupiter)och när upptäcktes dessa nyare?

2. Är månens omloppstid 27 dygn eller 29,5? (Jag hittar olika uppgifter i olika böcker)

3. Vilka argument finns för att Pluto kanske varit Neptunus måne och vad är argumenten för och emot? (Jag har läst i Er databas men endast funnit argument för att Pluto överhuvudtaget INTE är en planet). För övrigt; vilken fantastisk tjänst Ni erhåller! Mvh, Millan
/Camilla E, Fribergaskolan, Danderyd

Svar:
1. Det är inte så lätt att säga vad som är en måne egentligen. Här är situationen för planeterna

(Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus)

Syns i en liten kikare: (0, 4, 1, 0, 0)

Syns i amatörteleskop: (0, 4, 5, 4, 0)

Kända månar år 1950: (2, 11, 10, 5, 1)

Kända månar maj 2003: (2, 60, 31, 22, 11)

De senast upptäckta "månarna" är snarast kollisionsfragment. Mars två månar (Phobos [se nedanstående bild från NASA] och Deimos) är nyligen infångade asteroider, och de blir inte långlivade.

2. Månens (sideriska) omloppstid är 27.322 dygn. Däremot tar det 29.531 dygn mellan månfaserna. Detta kallas den synodiska månaden. Detta beror på att jorden på en månad har rört sig 1/12 varv runt solen. Solen tycks därför ha flyttat sig på himlen. Det innebär att månen går 13 varv runt jorden på ett år, men antalet fullmånar är 12.

3. Det finns ingen anledning att tro att Pluto har varit en Neptunusmåne. Pluto ligger i en stabil 2:3 banresonans med Neptunus, som garanterar att de aldrig kommer i närheten av varandra. Likadant är det med många andra himlakroppar i det så kallade Kuiperbältet utanför Neptunusbanan. Man känner över 600 medlemmar av Kuiperbältet. Den största är hälvten så stor som Pluto. Det finns starka skäl för att Neptunus största måne, Triton, är infångad från detta bälte.

1 http://www.nineplanets.org
2 http://antwrp.gsfc.nasa.gov/apod/ap021009.html

Svar:
Nej, det finns ingen planet med ditt namn. En av de sist döpta himlakropparna är asteroid (småplanet) nummer 36614 som fick namnet Saltis. Det har svensk anknytning. Det är nämligen smeknamnet på Saltsjöbadens Observatorium. Den organisation som bestämmer om dessa saker är Internationella Astronomiska Unionen.
/KS

Svar:
Planetrna har namn efter romerska gudar. De fem som är synliga för blotta ögat, fick sina namn under antiken. De övriga döptes när de upptäcktes. Kometer får sina namn efter upptäckaren. För asteroider (småplaneter) gäller andra principer.
/KS

Se även fråga 10415 och fråga 11634

Svar:
Mja, nästan träffas är lite mycket sagt, men det var ovanligt nära! Den 18 mars 2004 passerades jorden av en småplanet med en diameter på c:a 30 meter. Asteroiden har den föga upphetsande beteckningen 2004 FH. Minsta avståndet var lite mer än 1/10 av avståndet till månen, så det var en hygglig marginal men det närmaste som noteras för en såpass stor klump. Detaljer om asteroiden finns på länkarna nedan. (Pga mycket trafik är servern lite opålitlig just nu!) Bilden visar asteroidens bana. Lägg märke till att banan böjs av 15 grader av jordens tyngdkraftsfält! Allmän information om asteroider finns i frågedatabasen - länk nedan.

1 http://neo.jpl.nasa.gov/news/news142.html
2 http://neo.jpl.nasa.gov/cgi-bin/db_shm?des=2004+FH

Avancerad sökning på 'asteroid' i denna databas

2 Vilken planet är minst i hela solsystemet?

3 Hur ser en asteroid ut?

4 Finns det liv på nån annan planet?

5 Hur lång tid tar det att åka ut i rymden?

6 Hur tränar en austronat?

7 Vad är ett svart hål?

8 Varför är det svart i Rymden? 9 Hur många stjärnor finns det i Rymden?

10 Hur varm är solen?

11 Hur många grader är det i rymden?
/Andreas E, Hallersrud, Hammaro

Svar:
Linn, Andreas och Johan från Hammarö!

Det var många frågor, några av dem vet vi inte svaret på. Jag kan och hinner bara svara på några av dem.

1 Ingen vet. "Riktiga" planeter har vi 8 i vårt solsystem och ungefär 135 är kända kring andra stjärnor.

2 Merkurius är minst. Om Pluto klassas som en riktig planet (många anser den är den först upptäckta av en typ av småplaneter som finns i yttre solsystemet) är den minst. För data om planeterna se Planetary Fact Sheets . (Er lärare får hjälpa er med engelskan!)

3 Som en stor stenklump, se de rörliga bilderna på Eros nedan. Eros roterar ett varv på 5 timmar 16 minuter.

4 Det skulle vi gärna vilja veta! Antagligen inte i vårt solsystem men kanske på någon planet kring en annan stjärna.

5 Ett par minuter med en raket.

6 Se Arkiv över Christer Fuglesangs nyhetsbrev för vår svenske astronauts nyhetsbrev.

7 Det finns många frågor/svar i frågelådan om svarta hål.

8 Himlen på jorden är blå därför att ljuset från solen sprids av luften. I rymden finns ingen luft, så vi ser inget spritt ljus - det är svart.

9 Det vet man egentligen inte, men man kan göra en grov uppskattning: det finns ungefär 100 miljarder stjärnor i vintergatan. Det finns ungefär 100 miljarder galaxer (andra vintergator). Det skulle då finnas 10.000.000.000.000.000.000.000 stjärnor i universum!

10 6000 grader på "ytan". Drygt 10 miljoner grader i centrum.

11 Utan materia kan man inte tala om temperatur.

OK, det var några av era frågor. Fortsätt att vara nyfikna på naturvetenskap!

Ursprunglig fråga:
Hej. Jag undrar om det är någon skillnad på meteor, meteorit, asteroid och komet? och i så fall vilka är skillnaderna?
/Julia W, Kungsgårdsgymnasiet, Norrköping

Svar:
Alla har det gemensamt att de utgör rester som blev över vid planetsystemets bildande. Den viktigaste skillnaden är hur banorna ser ut, objektens storlek och sammansättning. Asteroider (småplaneter) är störst, består mest av sten och järn och rör sig typiskt i banor mellan Mars och Jupiter. Kometer innehåller mer lätta ämnen som vatten och koldioxid och de befinner sig normalt långt ut i solsystemet, och kan bara ses vid korta besök nära solen.

Meteor:
"stjärnfall", det ljusstreck som kortvarigt syns på stjärnhimlen när en liten kropp, en meteoroid, från rymden med hög hastighet faller in i jordatmosfären. Friktionen mot atmosfären upphettar meteoren så den förångas, normalt på c:a 100 km:s höjd. Om meteoriden är mycket liten, så bromsas den upp snabbt utan att förångas och faller långsamt till maken som mikrometeorit. Om meteoren är mycket stor hinner den inte förångas utan faller ner till marken, se meteorit. Se även länk 2.

Meteoroid:
interplanetär kropp som vid inträdet i jordatmosfären ger upphov till en meteor, se Meteoroid .

Meteorit:
meteorsten, från världsrymden på jordytan nedfallen fast kropp. Se Meteorite .

Asteroid:
småplanet som går i bana runt solen och som hör till eller har sitt ursprung i asteroidbältet mellan banorna för Mars och Jupiter. Se Asteroid .

Komet:
diffust lysande himlakropp tillhörig solsystemet, se länk 1 och bilden nedan. Kometer innehåller flyktiga ämnen som vatten och koldioxid. När en komet kommer nära solen värms den upp och de flyktiga ämnena bildar en svans riktad från solen. Tyngdkraften från solen eller någon av jätteplaneterna kan även bryta sönder en komet. Stoft och småsten som på så sätt sprids ut längs kometens bana kan, när joden korsar kometbanan, ge upphov till meteorskurar, se Meteor_shower . Se även Comet och Komet .

NEO:
"Near Earth Object" - nära-jorden objekt. En asteroid, meteorid eller komet som har en bana så den kan komma nära (och möjligen träffa) jorden.

Se även planet , NEO och komet .

Nyckelord: meteorit [21]; komet [14]; NEO [10]; asteroid [10];

1 http://science.howstuffworks.com/comet.htm
2 http://science.howstuffworks.com/question486.htm

Ursprunglig fråga:
Hejsan! Jag undrar om någon komet hotar jorden i dagsläget eller om någon komet har hotat jorden?

Hur kan man stoppa en komet?

Vart kan man hitta mycket fakta om kometer?
/Julia L

Svar:
Julia! Det finns information om faran med kometer i frågorna 8843 och 5029 nedan och i Wikipedia: Near-Earth_object , Impact_event och Asteroid_deflection_strategies . Den senare behandlar mer eller mindre fantasifulla sätt att rädda jorden från en kollision.

Man kan inte stoppa en komet eller asteroid i dag. Man har emellertid bevakning på potentiellt farliga objekt (se nedan) så lite förvarning skulle vi få. Sannolikheten för katastofalt stora objekt (asteroider är vanligare än kometer) är emellertid mycket liten - det senaste var för 65 miljoner år sedan när dinosaurerna utrotades.

Det finns fler kometfrågor (komet ) med länkar till mer information. Länk 1 innehåller information om några kända kometer. Länk 2 är till ett projekt som letar efter potentiellt farliga kometer eller asteroider 'Near Earth Object Program'. Tyvärr är det mesta på engelska.

Sajten Spaceweather.com är en nyhetsservice med information om aktuell solaktivitet, aktuella kometer/asteroider mm. Man kan prenumerera på SpaceWeather Alerts och få ett e-postmeddelande när något intressant händer.

Bilden nedan är på komet Hale-Bopp från 1997 (fri bild från Wikimedia Commons).

Se även fråga 8843 och fråga 5029

Nyckelord: komet [14]; meteorit [21]; NEO [10];

1 http://nssdc.gsfc.nasa.gov/planetary/factsheet/cometfact.html
2 http://neo.jpl.nasa.gov/neo/groups.html

Svar:
Hej Sofia! Detta är definitivt inget du behöver oroa dig för! Sannolikheten att en kollision inom vår livstid mellan ett stort objekt och jorden är väldigt liten.

Det kommer regelbundet larm om att något är på gång, men det är oftast övertolkningar av otillräckliga observationer. För att kunna räkna ut om ett objekt kommer att kollidera med jorden måste man känna till objektets bana mycket exakt.

NASA (den amerikanska rymdstyrelsen) har ett speciellt program som söker efter vad som på engelska kallas Near Earth Object (NEO), se Near Earth Object Program . Under menyvalet Impact Risk finns aktuella kollisionssannolikheter.

Bilden nedan från Wikimedia Commons visar antalet NEO som upptäckts. Observera dels att alla dessa missade jorden (annars hade vi säkert märkt det) och att ökningen beror på att vi sedan några år har systematiska sökningar efter NEO.

Fråga 16091 behandlar NEO och fråga 15333 reder ut skillnaden på de objekt som finns. Wikipedia-artikeln Near-Earth_object är mycket bra men på engelska.

Länk 1 är en lista på generella nyhetskällor om astronomi.

Nyckelord: meteorit [21]; komet [14]; NEO [10]; asteroid [10];

1 http://fragelada.fysik.org/links/search.asp?keyword=astronomi%2C+nyheter

Ursprunglig fråga:
Hej! Läste nu för någon dag sen att en komet eller nått liknande är på väg mot jorden och med risk att träffa 2036, läste detta på nasas hemsida, om den träffar vad kommer hända då? hur stor chans är det att den träffar?
/Ellinor M, Nfu, Svedala

Svar:
Ellinor! Jag antar du syftar på asteroiden Apophis, se länk 1 och 99942_Apophis . Om denna skulle träffa jorden skulle den säkert ställa till stora skador.

Det är emellertid mycket osannolikt att Apophis (som är c:a 500 m i diameter) kommer att träffa jorden. Den senaste uppskattningen är 1 chans på 250000 för en kollision 30 april 2036.

Anledningen till osäkerheten är att det är omöjligt att exakt beräkna banan så långt framåt i tiden. Det är som den s.k. fjärilseffekten (se fråga 951 ) för väderförutsägelser - osäkerheten i startdata gör det omöjligt att förutsäga vädret mycket mer än 10 dagar i förskott.

Det finns i dag en organisation (se länk 1) med bland annat NASA inblandat för att spåra NEO (fråga 15333 ) som skulle kunna kollidera med jorden. Med tiden kan det tänkas att vi utvecklar teknik att knuffa farliga NEO ur banan. Det är naturligtvis även en fördel om vi kan förutsäga en kollision åtminstone några dagar i förväg. Mest sannolikt hamnar en meteorit i havet eller obebodda trakter, så även en relativt stor NEO kan ge begränsade skador.

Figuren nedan från länk 2 visar en uppskattning av hur ofta meteoritnedslag av olika storlekar inträffar.

Se 99942_Apophis#Possible_impact_effects för mer om följderna av en kollision med Apophis. Effekterna av en kollision beror på Apophis sammansättning, var den träffar och under vilken vinkel. Ett nedslag skulle ge mycket stora skador över tusentals kvadratkilometer, men skulla antagligen inte ge några långvariga globala effekter. Med varning i god tid borde det gå att utrymma ett tillräckligt stort område.

Meteorite_impact och Impact_event#Sizes_and_frequencies ger mer om meteoritnedslag.

Nyckelord: NEO [10]; asteroid [10]; meteorit [21];

1 http://neo.jpl.nasa.gov/
2 http://geology.com/articles/near-earth-asteroids.shtml

Svar:
Ellinor! Du verkar väldigt intresserad av katastrof-hypoteser!

Som jag sa i svaret till fråga 17043 är det meningslöst att spekulera vad som händer så långt i framtiden. Som man kan se från bilden i fråga 16840 upptäcker man c:a 500 NEO-objekt per halvår, man har alltså många objekt som kan komma nära jorden varje år!

En googling på '2068 NEO' gav länk 1. Det är alltså vår vän Apophis som gör ett nytt försök efter misslyckandet 2036. Just detta att asteroiden kommer nära jorden gör det ännu svårare att beräkna banan - en liten skillnad i avståndet till jorden gör stor skillnad i hur mycket banan ändras.
/Peter E

Nyckelord: NEO [10];

1 http://www.csmonitor.com/Science/Discoveries/2009/1008/asteroid-apophis-will-miss-us-this-time-but-2068-stay-tuned

Svar:
Annica! Det går illa för kometen - den förångas helt enkelt, men annars märks det knappast eftersom en komet är så liten jämfört med solen. Nedan finns en video upptagen med en koronagraf som finns på rymdproben SOHO, se länk 1 och fråga 15179 .

Man kan se två kometer som faller in mot solytan (dold av koronagrafens runda skiva). Efter en stund ser man att kollisionerna orsakat att joniserad gas kastas ut i koronan.

I fråga 16118 (inklusive länkar) visas vad som händer när en komet kolliderar med Jupiter.
/Peter E

1 http://sohowww.nascom.nasa.gov/home.html

Svar:
Hej Lisa! Jag antar nu menar Kuiper-bältet som ligger utanför Neptunus bana (30 ae från solen [en astronomisk enhet ae är lika med jordens medelavstånd till solen, c:a 150 miljoner km]). Kuiper-bältet innehåller många småplaneter som antagligen innehåller mer vatten och koldioxid än småplanetrna mellan Mars och Jupiter. Pluto (39 ae från solen) är numera en av dessa småplaneter.

Bilden nedan (från Wikimedia Commons ) visar kända kuiperobjekt. Ringarnas storlek representerar storleken, horisontell position medelavståndet till solen i ae och vertikala positionen banans lutning mot ekliptikan. De rödmarkerade småplaneterna (den stora ringen är Pluto) är sådana som är i 2/3 resonans med Neptunus.

Se även frågorna 4486 , 12927 , 10898 . Bra information finns även i Wikipedia-artikeln Kuiper_belt .

Nyckelord: asteroid [10];

Blev väldigt besviken, tyckte sammanhanget i tidningen var väldigt dåligt och man förstod inte vad dom menade med jorden undergång i det sammanhanget..

Men det handlade ialla fall om asteroider, det stod att nu i slutet av år 2010 skulle det komma 2 stycken rätt så nära, men i början av 2011, tror det var 9 januari så skulle det komma en jättenär och korsa jordens bana, den skulle tydligen missa oss med bara några sekunder om jag förstod det rätt, så min fråga är då om någon av dessa astrioider träffar oss, vad händer då? och hur stor chans är det att någon astroid ska träffa oss?

Sen nämnde dom också en som dom kallades Eros, inte helt säker på att namnet stämmer, som skulle träffa oss eller Mars med chansen på 1 av 10. och det skulle hända inom 1 miljon år, betyder det då den kan träff oss liksom när som helst eller? jag förstod inte riktigt vad dom menade, och vand händer om den träffar oss?

Tacksam för svar. Mvh Ellinor
/Ellinor M, Nilsfredriksson, Svedala

Svar:
Ellinor! Det finns flera svar om detta som kallas Near Earth Objects, se NEO . Sajten på länk 1 håller bra koll på kända objekt. Länk 2 har en ständigt uppdaterad tabell med aktuella NEO.

Jag skall inte recensera artikeln i Illustrerad vetenskap eftersom jag inte läst den, men jag tycker att tidningen i allmänhet är mycket bra. Den tar upp intressanta och aktuella företeelser på ett intresseväckande sätt. Ibland tar man kanske ut svängarna lite väl mycket, men bara att ha väckt intresse är bra - du blev ju tillräckligt intresserad för att ställa en fråga! (nåja, du har visat intresse tidigare .)

Det kommer ständigt små asteroider eller stora meteorider (se definitionerna i fråga 15333 ). I din fråga 17043 finns ett diagram med uppskattade antalet objekt som funktion av storleken. Jordens undergång bör uppfattas som et tillräckligt stor katastrof för att allt liv skall försvinna. Detta sker statistiskt med intervall på miljarder år - meteoriten för 75 miljoner år sedan som orsakade utrotning av dinosaurerna (punkten längst ner till höger i diagrammet) var ju inte ens den tillräckligt stor för att utrota allt liv.

Vad gäller asteroiden Eros (433_Eros ) så korsar dess nuvarande bana inte jordens (minsta avståndet till solen är 1.1 AU), så den kan inte kollidera med jorden. Den skulle kunna kollidera med Mars, men sannolikheten är mycket liten - sannolikheten du nämner är på tok för stor!

Som jag förklarat i andra svar i ämnet så kan man beräkna banan för ett objekt tillräckligt noggrannt för att förutsäga kollision några år framåt i tiden. För längre tidsskalor kan man bara ge statistiska uppskattningar.

På tidsskalan 1 miljon år skall det enligt diagrammet i fråga 17043 statistiskt inte komma någon asteroid som orsakar jordens undergång. Sannolikheten att vi ställer till det själva med krig eller miljöförstöring är mycket större!
/Peter E

Nyckelord: Illustrerad Vetenskap [17]; NEO [10]; asteroid [10];

1 http://neo.jpl.nasa.gov/
2 http://spaceweather.com/

Svar:
Den 400 m stora asteroiden 2005 YU55b passerade jorden på ett avstånd av 0.85 månavstånd den 8 november 2011, se YU55 .

Ja, asteroidens bana påverkas lite. I förhållande till jorden beskriver asteroiden en hyperbelbana, alltså en obunden bana. Om asteroiden inte även påverkas av månen eller kolliderar med jorden kan den inte fångas in. Den minsta hastigheten den kan ha är 11.2 km/s, dvs jordens flykthastighet.

Om asteroiden fångas in (den etablerade teorin för Mars två små månar är att de är infångade asteroider, Mars#Moons ) beror det helt på banan vad som händer. Om avståndet är i närheten av månens avstånd kommer den att påverkas av månen och sannolikt kastas ut igen. Om banradien är mycket mindre eller mycket större än månens så kan banan vara relativt stabil, och vi skulle få en extra måne, liten, men ändå!
/Peter E

Nyckelord: NEO [10]; asteroid [10];

1 http://yu55.net/

Ursprunglig fråga:
Var meteoriten som föll i Ryssland 15 februari 2013 (Chelyabinsk-meteoriten) unik?
/Sven M, Stockholm

Svar:
Ja, den var på flera sätt unik. För det första var det den största meteorit som fallit ner sedan den som föll i Sibirien 1908, se Tunguska_event . En meteorit av denna storleksordningen täffar jorden ungefär en gång på 100 år, och då vanligen i oceanerna eller obebygda områden.

Dessutom är det den enda dokumenterade meteoriten som orsakat omfattande personskador - c:a 1200 personer, mest lindrigt skadade. Meteoriten föll ju inte intakt till marken utan den exploderade ett par mil ovanför marken. Endast små fragment av meteoriten nådde marken, och skadeverkan var nästan uteslutande från tryckvågen (infraljud). Denna, och seimiska vågor, kunde observeras så långt bort som i USA.

Här är uppskattade (mycket osäkra) data för meteoriten:
Hastighet ovanför atmosfären: 18.6*10³ m/s
Rörelseenergi: 300-500 kt
Massa: 10⁷ kg

Vi kan beräkna rörelseenergin till:
mv²/2 = 10⁷*(18.6*10³)²/2 = 1.7*10¹⁵ J = 1.7*10¹⁵/(4.18*10¹⁵) = 410 kt

Rörelseenergin har beräknats i kiloton trotyl (fråga 9157 ) för att visa vilken enorm energipotential meteoriten hade: 410 kt motsvarar 410/16=26 Hiroshima-bomber!

Alla materiella (mest krossade fönster) och personskador orsakades alltså av tryckvågen som skapades av explosionen. Tryckvågen kom ett par minuter efter explosionen eftersom den fortplantar sig med ljudhastigheten (på 2 minuter hinner ljudet 2*60*340=41000 m = 4 mil).

Detta var mycket lurigt för de som såg explosionen. De såg ett starkt ljussken (ungefär som solen) och antagligen kände de lite värmestrålning. Sedan hände ingenting och alla stod lugnt och stilla och betraktade rökstrimman (se nedanstående video-klipp). Men efter ett par minuter slog tryckvågen till med full kraft. Massor av glasrutor krossades i flera städer, och många skadades av glassplitter.

Under länk 1 finns ett program som beräknar verkan av en meteorit. Länk 2 ger värdena för det ryska meteoriten. Vi ser att meteoriten korrekt väntas explodera innan den träffar marken. Trycket hos tryckvågen 110 Pa ser inte imponerande ut, men det är uppenbarligen tillräckligt för att krossa fönsterrutor.

Man har från ett stort antal observationer lyckats bestämma meteoritens bana i solsystemet, se bilden längst ner i svaret. Det visar sig att banan är karakteristisk för s.k. Apollo-asteroider (Apollo_asteroid ) som har banor från innanför jordbanan till utanför Mars' bana (asteroidbältet).

Se vidare Chelyabinsk_meteor .

Information om meteoriten, och om NEO 2012 DA14 som passerade nära jorden samma dag, finns i nedanstående video från NASA.

Videon nedan innehåller några av ett antal upptagningar från meteoritnedfallet.

Chelyabinsk-meteoriten var det första meteoritnedslaget som var mycket väl dokumenterat. Vi har av detta lärt oss att även efter det att meteoriten brunnit upp eller landat kan det vara risk för skador från tryckvågen.

Nyckelord: meteorit [21]; NEO [10]; asteroid [10]; nyheter [11];

1 http://impact.ese.ic.ac.uk/ImpactEffects/
2 http://impact.ese.ic.ac.uk/cgi-bin/crater.cgi?dist=60&diam=20&pdens=3000&pdens_select=0&vel=18.6&theta=30&tdens=1500&tdens_select=1500

Ursprunglig fråga:
Hej! På vetenskapsradion i morse(11/12-14) nämndes att vatten som konstaterats på en komet var annorlunda än det på jorden och att jordens vatten därför inte kan komma från kometer. Består kometens vatten av D2-O, medan jordens är H2-O? Tungt vatten borde ha svårare att avdunsta så det kan ju stanna kvar på kometen längre. Eller är det syreisotoperna som skiljer?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Vi har diskuterat vatten i solsystemet i fråga 19477 : "Om man har ett isblock i vakuum kommer vatten att sublimera. Vattenmolekyler som innehåller deuterium är mindre rörliga, så med tiden kommer isblocket att innehålla mer deuterium än vad det gjorde från början. Det gäller för övrigt alla kemiska omvandlingar att lätta molekyler är mer rörliga och favoriseras."

Deuteriumhalten är ganska låg (i världshaven är D/H = 1.5*10^-4), så D₂O är mycket sällsynt. Det man mäter är HDO (masstal 19).

Mätningarna av deuteriumhalten som gjorts av Rosetta-proben (inte den försvunna landaren Philae) på vatten som avdunstar från kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko . Man har fått fram att halten deuterium är tre gånger halten i haven på jorden. Detta tyder på att kometer inte är den huvudsakliga källan för vattnet på jorden.

Eller gör det? Det var för 3.8 miljarder år sedan som jorden bombarderades med kometer/asteroider. Det har tidigare gjorts mätningar av deuteriumhalten i kometer med ganska varierande resultat. Man har bara mätt deuteriumhalten hos vatten som avdunstat från kometen, alltså vatten från ett tunt ytskikt. Kometer utsätts även för varierade temperaturer.

En komet som är parkerad långt ute i Oort-molnet (se fråga 19599 och Oorts_kometmoln ) skulle knappast förlora något vatten och därmed bevara sitt D/H förhållande.

En kortperiodisk komet däremot utsätts för solstrålning och förlorar vatten, varför D/H förhållandet ökar.

Förklaringen till diskrepansen skulle kanske kunna vara att kometerna när de bildades hade samma deuteriumhalt som haven på jorden, men att halten hos nuvarande kometer varierar eftersom de utsatts för varierande påverkan från solen.

Det vore intressant att få mätningar på is som finns en bit ner i en komet. Denna is skulle kunna tänkas vara opåverkad av avdunstningen, och därmed skulle D/H förhållandet bevaras.

Länk 1 och 2 innehåller mer information om Rosetta-mätningen.
/Peter E

Nyckelord: komet [14];

1 http://www.theguardian.com/science/2014/dec/10/water-comet-67p-earth-rosetta
2 http://www.sciencemag.org/content/early/2014/12/09/science.1261952

Ursprunglig fråga:
Hej. Jag undrar vad Oorts kometmoln är för något. Jag tar gärna emot mycket fakta om det.
/Klara R, Älvsåkersskolan, Kungsbacka

Svar:
Solsystemet består av solen, 8 planeter, satelliter och ett stort antal asteroider. Utanför Neptunus bana finns även Kuiper-bältet och Oorts kometmoln. Vi skall här endast behandla de två senare, vilka ofta blandas ihop. (Se Solsystemet och bilden nedan.)

Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter. (Asteroidbältet )

Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt. Det har uppskattats att det finns åtminstone 70 000 så kallade transneptuner (TNO) med en diameter större än 100 kilometer i detta bälte, men mestadels består det av mindre asteroider.

Dvärgplaneten Pluto ingår i Kuiperbältet. Insikten att Pluto inte är det största objektet i bältet var ett viktigt skäl till att denna himlakropp omklassificerades från planet till dvärgplanet. (Kuiperbältet )

Oorts kometmoln eller Öpik-Oorts kometmoln är ett vidsträckt moln som omger solsystemet. Det består av rester från solsystemets bildande. Oorts kometmoln antas finnas ungefär mellan några tusen och minst 50 000 astronomiska enheter (AE) från solen (minst 0,8 ljusår). Många observerade kometer tros vara delar av Oorts kometmoln som störts i sin bana och fallit in mot det inre av solsystemet, vilket förklarar hur det fortfarande kan finnas kometer trots att de förångas snabbt när de börjat gå i en snävare bana kring solen. (Oorts_kometmoln )

Observera att Kuiperbältet ligger nära solsystemets huvudplan medan Oorts kometmoln befinner sig mycket längre från solen och antagligen har sfärisk symmetri. Oorts kometmoln har inte observerats direkt utan är en förklaring till en långvarig ström av långperiodiska kometer i solsystemets inre delar. Objekten i molnet är alltså kometkärnor huvudsakligen bestående av fruset vatten, se komet fråga 15333 .

Se nedanstående länkar för mer om Kuiperbältet och Oorts kometmoln.

Nyckelord: solsystemet [8];

1 https://solarsystem.nasa.gov/planets/profile.cfm?Object=KBOs&Display=OverviewLong
2 http://www.nasa.gov/mission_pages/newhorizons/main/

Ursprunglig fråga:
Hej! På Wikipedia står ungefär att solens gravitation "dominerar" och gör att solsystemet såtillvida kan anses vara så stort. Det är ungefär hälften av avståndet till vår närmsta stjärna, Alfa Centauri. Betyder det att Alfa Centauris "solsystem" tar vid där vårt slutar? Men vad gäller då i andra riktningar än mot Alfa C.?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
Ja, det är problemet om man definierar gränsen som att solens gravitation "dominererar": gränsen beror på vad som finns utanför. En massiv stjärna som kommer nära skulle till och med kunna störa huvudplaneterna.

En alternativ definition av solsystemets gräns är där solvinden upphör, se Heliosphere .

En anledning till att svaret måste bli ganska vagt är att vi fortfarande vet ganska lite om solsystemets yttre delar. Bilden nedan visar vad vi vet, se Solar_system . Figurtext:

The orbits of the bodies in the Solar System to scale (clockwise from top left)
These four panels show the location of trans-Neptunian object 90377 Sedna, which lies in the farthest reaches of the Solar System. Each panel, moving clockwise from the upper left, successively zooms out to place Sedna in context. The first panel shows the orbits of the inner planets and Jupiter; and the asteroid belt. In the second panel, Sedna is shown well outside the orbits of Neptune and the Kuiper belt objects. Sedna's full orbit is illustrated in the third panel along with the object's location in 2004, nearing its closest approach to the Sun. The final panel zooms out much farther, showing that even this large elliptical orbit falls inside what was previously thought to be the inner edge of the spherical Oort cloud: a distribution of cold, icy bodies lying at the limits of the Sun's gravitational pull. Sedna's presence suggests that the previously speculated inner disk on the ecliptic does exist.

Nyckelord: solsystemet [8];

Ursprunglig fråga:
Hej! Pluto har "degraderats till dvärgplanet". Likväl är den stor nog att ha en måne, Charon. Finns det en minimistorlek för att en planet skall kunna ha en drabant/måne?
/Thomas Å, Knivsta

Svar:
En måne, naturlig satellit eller drabant är en himlakropp som kretsar kring en planet eller en asteroid i ett solsystem.

Pluto har till och med fem månar, men månar är inget kriterium för att vara en planet. Pluto blev därför degraderad till "dvärgplanet", se fråga 14788 .

Proben Rosetta är en konstgjord satellit som kretsar kring en kometkärna som är några km i diameter, se fråga 19567

Det finns i princip ingen gräns för hur liten massa centralkroppen skall ha för att kunna ha en satellit. Många av asteroiderna har satelliter som säkert är andra infångade asteroider. Dessa system är ganska instabila eftersom satelliten kan frigöras om en annan asteroid kommer nära.

Det avgörande är att gravitationen från centralkroppen måste dominera över eventuella störningar för att satelliten skall förbli i sin bana.

Se även Natural_satellite och List_of_natural_satellites#List .
/Peter E

Nyckelord: planet [17]; satellitbana [15];

Ursprunglig fråga:
finns det risk att 99942 Apophis träffar månen då den passerara 2028 och 2036...då den enligt uppgift inte ska träffa jorden nån som tänkt på det???

mvh leif
/leif h, växjö

Svar:
Vid passagen 13 april 2029 kommer den inte att kollidera med månen, men den kommer att gå mycket nära jorden - 1/10 av månavståndet. Problemet är då att banändringen är mycket känslig för var asteroiden går. Bara några hundratals meters skillnad kan betyda kollision eller inte kollision 2036. Det senaste är emellertid att Apophis inte går igenom "nyckelhålet" (betecknar banan 2029 som ger kollision 2036).

Apophis är c:a 300 meter i diameter, så en eventuell kollision med månen ger knappast några följder för jorden. Eventuellt lite stjärnfall från utslaget månmaterial.

I 99942_Apophis finns mycket information om Apophis, eventuella skador vid kollision och hur man skulle kunna styra bort en asteroid från kollisionskurs.

I fråga 17043 finns mer om Apophis. I List_of_asteroid_close_approaches_to_Earth#Predicted_encounters finns en lista på potentiellt farliga asteroider (NEO). Bilderna nedan är upptäcktsbilderna från 2004.

Nyckelord: NEO [10]; asteroid [10];

1 http://neo.jpl.nasa.gov/apophis/

Svar:
Saturnus ringar har uppkommit genom att en komet/satellit/asteroid kommit innanför Saturnus s.k. Roche-gräns. Den bryts då söner av tidvattenskrafter och bildar en ring runt planeten.

Roche-gränsen är det avstånd på vilket en himlakropp inte längre kan hållas ihop av sin egen gravitation p.g.a. tidvattenkrafterna från en annan himlakropp. En liten himlakropp, exempelvis en satellit eller komet, som kretsar kring en större himlakropp, såsom en planet eller stjärna, kommer att slitas sönder av de varierande gravitationskrafterna från den större kroppen om den kommer innanför Roche-gränsen. Innanför Roche-gränsen har materian en tendens att sprida ut sig och forma ringsystem. (Roche-gräns )

Man tror inte att Saturnus ringar bildades samtidigt som solsystemet (för 4.6 miljarder år sedan) eftersom de beräknas ha en livstid på 10-100 miljoner år.

Alla jätteplaneter har ringar, men de är långt ifrån så praktfulla som Saturnus ringar.

Se även Saturnus_ringar och Saturnus´ ringar . Artikeln Rings_of_Saturn (på engelska) är mycket bra och omfattande.
/Peter E

Nyckelord: Saturnus´ ringar [6];

Svar:
Ja, både meteoritnedslag och vulkanutbrott ger upphov till stoft som stannar i atmosfären upp till flera år. Som väl är dessa fenomen ganska ovanliga, men det skulle påverka liv på jorden mycket genom temperatursänkning och stop för fotosyntes se Extinction_event#Impact_events .

Vad gäller grön omställning så är det en politisk fråga. Det är emellertid ett faktum att en omställning med användning av kärnkraft är lättare än en omställning utan kärnkraft.
/Peter E

Nyckelord: meteorit [21];

2. Hur vet man att man ser en komet.

3. Berätta om varifrån asteroider/kometer/meteorer kommer ifrån.

Tack!
/Ebba H, Gökstenskolan, Eskilstuna

Svar:
Ja, små meteorider träffar jorden ofta, men utan att ge upphov till någon skada. I fråga 15333 definieras nomenklaturen och beskrivs olika objekt från småplaneter till rymdgrus.

I Spaceweather.com finns aktuella listor med potentiellt farliga NEO (nära jorden objekt).

En stillbild av en komet och en meteor ser ganska lika ut. Skillnaden är att meteoren rör sig mycket snabbare på himlen och varar bara någon sekund.

Se även fråga 19599 om asteroidbältet, kuiperbältet Oorts moln.
/Peter E

Nyckelord: NEO [10]; meteorit [21]; komet [14];

Skriv de ord du vill söka på i sökfältet ovan och klicka på sökknappen. Uteslut ord genom att sätta - (minus) före ordet. Ordgrupper definieras med hjälp av "...". Sökningar är oberoende av stora och små bokstäver.

Exempel:

helium "kalle anka"

Sök på 'helium' och ordgruppen 'kalle anka'

orgelpipa

Sök på 'orgelpipa'

orgel -gitarr

Sök på 'orgel' men inte 'gitarr'